Uti brefvet till Botvid Larsson, om tre Kronors täckning med Koppar, svarade Konungen 1544[1], att så många förfrågningar voro onödiga, då han väl viste, att ju bättre det tillpyntades, ju hälldre såg Konungen det, samt att K. önskade, att ett fängelse-torn, måtte annorstädes utses, på det detta Tornet, sedan kunde användas till någon annan nytta. Uti ett annat bref, af d. 6 Aprill samma år, samtyckte K. att 30 Ungerska gyllen, måtte bestås, till tre Kronors förgyllning, som till en prydnad öfverst på Tornet, skulle uppsättas.
Södra sidan på Slottet var icke så befästad, som vederborde; hvarföre K. befalte, att der skulle hållas starkare vackt; äfven var hans vilja att uti förborgen, en skants skulle blifva uppmurad och byggd[2], hvilket ock blef efterkommit, och ett nytt vackthus uppsatt, uppå en fyrkantig mur, innemot Skepps-gården.
Ibland Riks-Archivi gamla anteckningar i denna Konungs tid, nämnes åtskillige rum i gamla Slottet; såsom Rikssalen, der samtelige Riksens Ständer kunde församlas, Konungsmaket, Hertig Erichs mak, Sölfkammaren, Kistesalen, Krutkammaren, Borgestugan, m. fl.
Slottsporten åt Staden, med de små hus der voro, hade K. Gustaf låtit uppbygga och bepryda 1548, hvilket åratal stod öfver porten.
Slottsgrafven blef mycket utvidgad, på samma Konungs befallning, efter den befanns allt för trång, å Östra ändan; hvilket kunnat synas af gamla muren, straxt vid Slottsbron, samt huru den krökt sig in emot rundelen, och att antingen en mycket smal graf då varit, eller run-
