Sida:Stockholm, Del 3 (Elers 1801).pdf/11

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
3


staf I:s Privileg. dat. Stockholm näst efter S:t Olofs dag, 1529, gifves Staden Åsöna, Söder Qvarnarne, så väl den som under S:t Clarae Kloster legat, som den andra; item båda Malmarna, att blifva under Stadens Regemente; undantagandes att Norremalm blifver under Slottet med tomtören och dagsverken.

Sedan Åsöna således, under namn af Södermalm blifvit ansedd, såsom en del af Staden, och under dess Regemente satt, donerades Staden d. 12 Apr. 1563 till mulbete på Södermalm, allt det som ligger emellan Stockholm och Spetalen, desslikes Hammarby med underliggande ägor, m. m. Uti K. Johan III. Privilegier d. 20 Mart. 1570, Södermalm med tomtören och dagsverken, mulbete emellan Staden och Spetalen, med Hammarby; uti K. Sigismunds, d. 13 Juli 1594, med Stadsgården på Södermalm, hvilken skulle vara obyggd, till att dersammastädes bräda och bygga skepp; — uti Privileg. den 10 Mart. 1636 lades ytterligare under Staden, Norr och Södermalm, med Åsöna; sedan i Resolutionen året förut d. 21 Apr. 1635, blifvit förordnadt, att Norr- och Södermalm, skulle med Staden incorporeras, hvarom tvist, i synnerhet af Norre Förstaden blifvit väkt.

Utaf detta korta utdrag af Privilegierne, inhämtas att Åsöna, som allt intill K. Gustaf I:s Regements tid, kan anses egenteligen som Stadens utmark och mulbete; då först såsom en del, med Staden blifvit incorporerad; att denna malm icke då genast blifvit så bebyggd, att en del deraf, icke kunnat än vidare nyttjas till betesmark; som då i Privileg. af 1636, Åsöna jämte malmen nämnes, Åsöna torde till den obebodde delen deraf böra lämpas; — att Södermalm 1570 redan så tilltagit, att tomtören och flere skyldigheter, kunde deraf,

till
A 2