orens i Sigtuna Kloster, bref och påstående, att Stockholm hörde till Upsala Stift, dat. Sabbato proximo Ante Margarete 1305, samt af Capituli Provincialis i Skenninge dom, att Stockholm hörde till Upsala Stift, eller som orden lyda: qvod Sialaboder et tota parochia Stockholmensis, attineat fratribus Sictuniensibus pleno jure. Dat. Skeningie 1305[1].
Consistorium Holmense hafver af ållder haft sina sammankomster i Stockholms Stads Stor-Kyrka.
Det yttrande torde här kunna intagas som Magistraten i Stockholm, på befallning afgifvit d. 11 Aug. 1645, om de oordningar som i församlingarne inritade voro, särdeles rörande barndop, brudvigning, kyrkogångar, likpredikningar, likstol, påskemål och annat mera; samt om församlingarnes indelning till rättelse derutinnan.
Till Slotts-Kyrkan borde de egenteligen höra, som lyda under K. M:ts Hofstat, med Slottets tjenare. De som voro af de höga Collegierne, kunde gå i Kyrka, der dem beqvämligast fölle; men uti förenämde Kyrko-acter, höra till den församling, der de bodde.
Riddarholms-Församlingen syntes bäst kunna förestås och alle irringar förekommas, om den lades under Kyrkoherdens i Storkyrkan omvårdnad; så att han tjänsten, stundom sjelf och stundom igenom sina medtjänare förestode; och att i vickan, de Finske derstädes, som i stor myckenhet voro i Stockholm, blefvo tillbörligen i sina Christendomsstycken underviste. Borgerskapet i Staden kunde nytteligen, i flere församlingar icke skingras; än skedt vore; uti Stor-Kyrkan och Tyska kyrkan; för-
- ↑ I Erke-Bisk. U. v. Troils Handl. till upplysning i Sv. Kyrko- och Reformations-Historien. Ups. 1790, 2 D. p. 330—337.
