Det buller och den oro, som af K. Johan III:s Liturgie och K. Sigismunds förledde nitällskan för Påfviska läran, i Stat och Kyrka förorsakades; hör till allmänna Kyrko-Historien.
Det hände sedan Evangelii rena lära åter blifvit befästad och besvuren, samt Kyrko-Ceremonierne föreskrefne och gillade, att Gudacktigheten eller skenheligheten, förledd af nitet, högmodet och en falsk förtröstan till en inbillad egen rättfärdiggörelse, stundom fördes till ytterligheter, som icke voro med Religions-stadgarne öfverensstämmande.
Konung Carl XI inhämtade således, genom Öfverståthållare-Ämbetet, att hemlige sammankomster i Stockholm blefvo hållne hos De Geer och Claude Roquet, till enskilt Gudstjensts begående. Sedan de förut blifvit åtvarnade att dermed afstå, befallte K. i bref till Öfverståthållaren, att ett sådant exercitium, af främmande Religion ej fick tillåtas emot Religions författningarne. (K. B. Ljungby d. 16 Nov. 1678).
För Pietisteri och hemlige Conventiclar anklagades åtskillige personer 1702. För slike Gudacktighets-öfningar i flere Personers närvaro, der tal och betracktelser i andeliga ämnen åhördes, angafs äfven i Consistorio 1713, Assessoren i Kammar-Revisionen Georg Lybecker, Myntmäst. Carelberg, en von Wolker, m. fl. År 1723 i Aug. månad, hade Öfv. Lieut. Cedersparre, Auditeuren Breant, m. fl. som i Konungens utslag af d. 12 Jan. 1726 uppräknas, samlat sig i Sickla by, vid Hammarby sjön, till egen Gudstjensts hållande; hvaröfver på Consistorii holmensis anmälan hos Justitie-Cantzellers-Ämbetet, en särskilt Commission, till målets undersökande nedsattes. Ehuru de anklagade, om några emot den Christeliga läran stridande satser, eller deras utspridande, icke kunde öfvertygas; fann K. M:t
