i det ändamålet upptoges på Södra Malmen, som ännu till en del var Stadens utmark och mulbete, och dessutan i anseende till sin oländighet, sina höga berg och backar, som äfven hindrade en vigare tillgång till vatnet; dertill mindre beqväm och gynnande. Härvid kunde ytterligare det skäl tilläggas, att Norra Malmen indeltes i tvänne församlingar 1643, då en sådan fördelning på Södermalm först skedde 1654.
VI. CAPITLET
Om Stads-grafven, Järn-vågen och bron deröfver, m. m.
Södra grafven som till Stadens defension blifvit upptagen, kostade både mycket p:gr och flere års arbete. Af Stadens Skottpenningar för år 1550 bestigande sig till 4150 m., uppbar Stadens dagakarlar för 6173 dagars arbete, som gjordes ute för Söder port i grafven, om dagen 3 öre, och belopp i p:gr 2315 m; item för 964 dagsverken à 2 öre 241 mark, tillsammans 2556 mark. Ännu år 1558 utbetaltes för arbete uti grafven för Söder port, 3882 m.; 1562 dagakarla lön 2807. m. 6. öre, och 1566 likaledes 2081 m. 5. öre, o. s. v. — Uti Stads-grafven, som den då kallades, låg yttersta Södra tornet, hvaraf lämningar ännu synes i nedre vågen, och som med flere till försvar här anlagde verk, blifvit i senare tider inredde till hus och bodar, att uthyras till Stadens förmån och inkomst.
Bron öfver Södra grafven omtalas i Stadens räkenskaper 1639, och kostnaden på nya Järnvågen
