om ändring derutinnan ansökning gjordes och att hvar och en måtte idka en fri handel, med allehanda slags varor tillika, utan åtskillnad; men deruppå föll det svar; att med Handelsparteringen skulle förblifva, efter hvad derom redan förordnadt var: och borde den föreburne orsaken, till mångens ruin och undergång, icke sökas i Handelsfördelningen; utan snarare i en kräselig lefnad och otjenlig pragt och yppighet i kläder. (Resol. d. Jan. 1650). För att reglera handeln i Stockholm, inrättades Köpmansgildet 1662, som ägde att samlas under Öfverståthållarens och Magistratens direction; utan att förfördela Stadens ordenteliga Commerce-Collegium, som för detta blifvit inrättadt och någon tid varit i gång. (Förordn. d. 28 Junii 1662).
4. §.
Det är icke mera den tid, då K. Gustaf I. måtte lossa handeln, som Han sjelf sade, ifrån Utlänningarnes betsel; slita Riket ur Lybeckarnes våld; dagtinga med Holländarne, om tillförsell af kläde, vin och andra varor, (Västerås Recess. 1527); samt föreställa Riksens Ständer, huru landet både kunde och börde, framallstra flere af de behof, som man så dyrt måste köpa af främmande; förmälandes dervid, att humblan som infördes, ensamt kostade Riket 100 läster järn; ifrån det Lybska handels-tvånget, då en tunna salt betalades med ett skeppund koppar och en tunna morötter, med ett skeppund takjärn, och så vidare. Då inga exporter kunde förslå, att bibehålla jämnvigt i handeln, förde K. Gustaf, Fäderneslandet innom nog korrt tid, till mera frihet, anseende och välmåga. Svenske Handelsskepp besökte redan i Hans tid flere Utrikes hamnar, och Bergsmännen upparbetade så, sina malmer, att Riket i Hans tid utskeppade
