den oredan, att månge besuttne Borgare, flyttade ifrån Stockholm till andra Städer, der utskylderne voro mindre; hvarföre K. Johan, år 1589, sökte att rätta allt sådant och böd: att alle som idkade borgare näring, äfven som de, hvilka besutto Adelens, Kronans och Prästers hus, skulle stå under borgerlig tunga; på det Borgerskapet måtte varda lisadt och månge som ifrån Stockholm borrtflyttadt, måge draga dit tillbaka igen. Detta oacktadt arbetade mången Handtverks-idkare i löndom, utan att deltaga i utskylderne; hvilket K. Gustaf Adolph sökte förekomma, genom Handels-ordningen 1614. Ordinant. för Köphandl. d. 12 Oct. 1617 och Placat. 1621 om dem, som i Stockholm sådant svek begingo.
Fuskerierne, Handtverkeriernes första och förnämsta plåga, sökte K. Gustaf Adolph med eftertryck att afhjelpa, och efter förut ingen viss eller godkänd allmän Skrå-Ordning var författad; utan Skräddare-Ämbetet hade en så kallad Skrå-Ordning af år 1536, hvaruti dock ingen Ämbets-corporation var förordnad; Skomakare-Ämbetet hade sine så kallade Privilegier af år 1577; Kopparsmederne sin Skrå-ordning af år 1602; en så kallad General Ämbets-Skrå af år 1621 var ofullkomlig; så lät Högstbemälte Konung, d. 20 Octob. 1622 sammankalla alla Ämbets och Handtverksmän i Upland; ifrån Städerne och Landsbyggden till Stockholm, för att föreläsa dem, sine författade Skråer och Ordningar, och få laga att de hvar i sitt Ämbete, till god näring, förkofring och fortsättning komma skulle. Slögderne voro då ännu uti ett slätt tillstånd; men om krigs-oroligheterne ej emellankommit, hade ofelbart de säkraste mått blifvit vidtagne, till deras tillväxt; äfven som förmodeligen på Hans hushålls-grunder, Stadens oeconomi-
