till K., som för honom lät utfärda d. 15 Sept. 1783, dess Ö. bref, att hafva öfverinseende, öfver alla Catholske Kyrkoärender i hela Sverige, och att hos K. M. alla dermed gemenskap hafvande angelägenheter, anmäla. Den 8 Febr. 1784 sammankallades de här varande Catholiker, då 4 Kyrkoråd utvaldes. K. hade till deras Gudstjenst uplåtit ett rum i Norra flygeln af Stadshuset, till dess deras Kyrka kunde hinna att upbyggas. Första Gudstjensten hölls Påskdagen d. 11 Apr. 1784, då Capellet invigdes, med mycken högtidelighet: hvarom en närmare underrättelse kan inhämtas af Upps. Sällsk. Tidn. för år 1784, p. 227.
Att Paschalis Oster här sökte gjöra proselyter, eller i någor måtto, för vida sträckte sin Ämbetes åtgjärd, och icke med nog varsamhet utöfvade sin myndighet; var förmodeligen icke ibland de orsaker, hvarföre han sedermera återreste här ifrån. År 1784 hitkom, såsom den nyligen inrättade Catholske församlingens Pastor, Abbé d'Ossary, hvilken förut beklädt samma Ämbete i Stralsund. Efter bemälte Abbé Osters bortresa blef han 1790 d. 22 Nov. till Vicarius Apostolicus utnämd, först genom förordnande af congregationen de propagande fide i Rom, och sedan genom Påfvens egit Diplome af den 7 Junii 1791, Abbé D'Ossary, var då redan af Påfven till det bästa recommenderad hos K. Gustaf III, uti bref af d. 27 Apr. 1791. Konungens Öpne bref för honom, att vara styresman i Religionsmål, för K. M:ts Catholske undersåter i Sverige, blef dock icke utfärdat förr än d. 31 Aug. 1792, under vår nu regerande Konungs minderårighet[1].
- ↑ På förfrågan ifrån Barthelemij om rättigheten att dispensera i lagen, om Syskonabarns giftermål; resolverades 1792, att hvad Catholikerne angå, skulle
