Sida:Stockholm, Del 3 (Elers 1801).pdf/67

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
59


Catholske Församlingen i Stockholm, skall bestå af något mer än 1500 personer (1793), hvaraf en stor del Fabriqves-arbetare, bo på Barnängen och Kungsholmen. Gudstjensten bestrides jämte Abbé d'Ossary af Pastor Moretti, hvilken år 1792 blifvit ifrån Rom hitsänd, och af Pastor Efferts, som ifrån Stralsund ankommit[1].

Församlingen hafver i början haft sin Kyrka uti en särskild byggnad på Rothsteinske tomten i Stadsgården; men har nu i Södra Stadshuset en därtill inredd sal, med sitt altar, predikstol och lilla orgelverk.

Efter Ludvic XVI hölls här en högtidelig själamessa d. 21 Febr. 1793, och efter hans Gemål Dr. Maria Antonette d. 16 Nov. samma år; som bivistades af K. M, Hertiginnan och de härvarande utrikes sändebud, samt en stor folksamling.



XI. CAPITLET.
Om allmänne Byggnader och Inrättningar.

Stadshuset vid Södermalms torg, lär vara byggdt i K. Carl XI:s tid, på 1660 eller 70 talet. År 1662 den 21 Octob. fingo interessenterne i General-Factoriet Joh. Fr. von Friesendorff samt Abraham von Eich tilstånd att uppsätta ett hus, till expedierande af åtskillige stycken, handeln angående, till främmande Ministrars och Ambassadeurers

ac-

    under oordningarne på Franska öarne, Prästen på Barthelemij, genom Vicarius Apostolicus i Stockholm d'Ossary, förskaffas en sådan dispensations-rätt; beträffande åter Lutheranerne, skulle högsta Domstolens yttrande deröfver inhämtas.

  1. Ext. Posten 1793. N. 12.