begrafningen af en högre ämbetsman som innehaft första kommendörsgraden i ”Svarta Ringen”, och det kunde han omöjligt undandraga sig.
Klockan tre var en konkurssammankomst på börsschweizeriet. Jepson var god man och fick således ej saknas på sammankomsten. Klockan fyra hade han en enskild öfverläggning med en agent som erbjudit sig att skaffa honom storhertigliga Gerolsteinska husorden, Simplicitas, men med hvilken han ännu ej kommit öfver ens om afgiften. Det fick på inga vilkor försummas.
Klockan fem hade fru Jepson en liten fin middag för några intimare vänner, bland hvilka en generalkonsul för furstendömet Brachenfeld som snart skulle taga afsked och lofvat att anbefalla Jepson till sin efterträdare, så att fru Jepson kunde slippa ifrån att kallas byggmästerska, utan få heta generalkonsulinna, hvilket otvifvelaktigt skulle göra det Jepsonska huset ännu mer lysande, i synnerhet som Jepson då skulle bära uniformsfrack af guldbrokad, laxfärgade sammets-knäbyxor, broderade silkesstrumpor och skor med rosenröda rosetter.
Den affären hade dock hans hustru åtagit sig. Själf skulle Jepson deltaga i en subskriberad middag på Grand Hôtel, där han skulle göra bekantskap med högre militärpersoner till lands och vatten, något som han visst icke ville försumma. Senare på aftonen skulle han infinna sig i ”logen.” Han ”arbetade” mycket där, hade redan ringen och kunde nog, i fall han hölle riktigt i sig, en gång få röda bandet kring halsen,
