Sida:Stockholmstyper förr och nu.djvu/34

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
30

han som inte ens hör till Hallrätten, utan stjäl sig till att sy. Hvarför har han aldrig sökt burskap? Han har inte ens förenat sig med gesällskapet, utan helt fräckt börjat arbeta och söka kunder, fast han inte har svurit borgareden.”

”Det är illa gjordt, nog vet jag det, men rysligt bra ser han ut, och Fredrika ...”

”Se så, inte ett ord mer. Jag skall gå till fru Wall och be henne inte släppa Fredrika ett enda ögonblick ur boden, så att hon inte får tillfälle att träffa den uslingen Leander ... Nej, det är som jag säger, Karin, att vi måste ha en revolution. Alla bönhasar skola fördrifvas, och bara riktiga mästare tillåtas ta emot beställningar. Inga färdiggjorda kläder få säljas. Försöker någon med en så skändlig handtering, må missgärningsbalken tillämpas. Vill kungen inte gå in på våra rättmätiga fordringar och skydda våra fri- och rättigheter, så ... ja, ja, jag mins nog hvad man gjorde med Gustaf Adolf.”

”Käre Salvin, att du har tid att tänka på sån’t där!”

Hustrun betraktade sin man med en på samma gång beundrande och beklagande blick.

”Tid! Hvad tror du att jag gör under det nålen går upp och ned? Jo, jag funderar, och det på skarpen. Du vet väl själf, du som syr både mycket och bra, att arbetet med nålen är hvila från den råa kroppsansträngningen. Det är nyttigt för tankeverksamheten. Skräddare äro i allmänhet stora tänkare, och i dem finner friheten sina varmaste försvarare.”