Hoppa till innehållet

Sida:Stolthet och fördom.djvu/312

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
58

Fåfäng, okunnig, lat och fullkomligt otyglad! Kära pappa, kan du tro, att det är möjligt, att de inte komma att bli klandrade och föraktade överallt, där man lär känna dem, och att inte deras systrar ofta komma att få del av deras skam?

Mr Bennet såg, att hon var djupt gripen; han fattade ömt hennes hand och svarade:

— Var inte så orolig, min söta vän. Var helst man lär känna dig och Jane, måste ni bli högaktade och värderade, och ni kommer inte att visa er mindre till er fördel, därför att ni har två, låt mig säga tre, fjolliga systrar. Vi få ingen ro på Longbourn, om inte Lydia får resa till Brighton. Låt henne då resa. Överste Forster är en förståndig man, som kommer att hindra, att hon verkligen råkar illa ut, och lyckligtvis är hon allt för fattig, för att någon skulle utse henne till sitt byte. I Brighton kommer hon till och med som en vanlig kokett flicka att bli föremål för mindre uppmärksamhet än här. Officerarna skola nog finna flickor, som äro mera värda deras hyllning. Låt oss därför hoppas, att hennes vistelse där kommer att lära henne, hur obetydlig hon är. I alla händelser kan hon inte bli synnerligen mycket sämre, utan att vi få anledning att inspärra henne för återstoden av hennes liv.

Elisabet var tvungen att nöja sig med detta svar, men hon stod fast vid sin mening och lämnade sin far ledsen och besviken. Det låg dock icke i hennes natur att öka sina bekymmer genom att ruva över dem. Hon visste med sig, att hon gjort sin plikt, och hon hade ingen fallenhet för att gå och