Hoppa till innehållet

Sida:Stolthet och fördom.djvu/434

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
180

förstånd och hans åsikter, han saknar ingenting utom en smula mera livlighet, och om han gifter sig förståndigt, så kan nog hans hustru framlocka sådan hos honom. Jag tyckte, att han var mycket fiffig, ty knappt en enda gång nämnde han ditt namn. Men fiffighet tycks vara på modet nu.

Förlåt mig, om jag varit alltför djärv, eller straffa mig åtminstone icke så hårt, att du ej tar emot mig på P. Jag kan aldrig bli riktigt belåten, förrän jag fått fara runt kring hela parken. En liten låg faeton, förspänd med ett par små nätta ponnies, skulle vara någonting för mig.

Men nu måste jag sluta. Barnen ha väntat på mig nu i en halvtimme.

Din tillgivna vän
M. Gardiner.»


Innehållet av detta brev väckte hos Elisabet en storm av känslor, bland vilka det var svårt att urskilja om glädje eller smärta var förhärskande. De dunkla och obestämda aningar, som framkallats av ovissheten om vad mr Darcy kunde ha gjort för att befordra hennes systers giftermål, aningar, som hon fruktat att låta få insteg hos sig, då de vittnade om en godhet allt för stor för att vara sannolik, men för vilkas riktighet hon på samma gång varit rädd, visade sig i högsta grad vara med verkligheten överensstämmande. Han hade med avsikt kommit efter dem till London och underkastat sig allt det besvär och all den förödmjukelse, som medföljde en sådan där efterspaning; härvid hade han måst rikta enträgna