Sida:Stolthet och fördom.djvu/504

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

250

förklarat den gradvis skeende förändring, som hennes uppskattning av honom hade undergått, sedan hon framhållit sin absoluta visshet om att hans böjelse icke var ett hugskott för en dag, utan hade bestått provet av många månaders spännande ovisshet, sedan hon med kraft uppräknat alla hans goda egenskaper, lyckades hon övervinna sin faders misstro och försona honom med hennes val.

— Se så, min kära flicka, sade han, när hon slutade att tala, nu har jag ingenting mer att säga. Om så är förhållandet, så förtjänar han att vinna dig. Jag kunde inte ha skänkt din hand, min Lizzy, åt någon värdigare. För att göra det fördelaktiga intrycket fullständigt, berättade hon därpå för honom, vad mr Darcy frivilligt hade gjort för Lydia. Han hörde på henne med förvåning.

— Det här är verkligen en afton full av under! Jaså, Darcy gjorde alltsammans, gjorde upp partiet, gav pengarna, betalade mannens skulder och skaffade honom hans officersfullmakt! Så mycket bättre. Det kommer att bespara mig en massa besvär och utgifter. Om det varit din morbrors verk, så måste jag och skulle jag ha betalat honom, men sådana där våldsamt förälskade unga män vilja alltid ha sin vilja fram. Jag skall erbjuda mr Darcy ersättning i morgon, han kommer att i högtravande ordalag bedyra, hur högt han älskar dig, och så blir saken klar. Han erinrade sig därpå hennes förvirring några dagar förut, då han läste mr Collins’ brev, och sedan han skrattat åt henne en stund, lät han henne slutligen gå och sade, då hon lämnade rummet: — Om