Under vandringen på begrafningsplatsen stannar man äfven en stund vid Håkan Sjögrens graf, så vidt man nämligen tillhör det äldre slägtet af f. d. studerande, ty med Håkan Sjögrens namn dyka gamla ungdomsminnen upp ur det förflutna, och omkring det tjocka lexikonet, som var den lärde och flitige latinarens verk, hvilket man nu i minnet återser i all dess vördnadsfulla ålderdom med sliten rygg och många »hundöron», samla sig en rund af glada hågkomster från pojkåren, och så får man en nöjsam stund på sjelfva begrafningsplatsen, hvilken för öfrigt icke är särdeles tilltalande, fastän de skuggrika alléerna omkring den fula dödsängen i midten äro rätt vackra.
Vexiö är en bland Sveriges prydligaste småstäder. De breda, regelbundna, med goda gångbanor försedda gatorna, de vackra alléerna med ståtliga lönnar, de hvitrappade, nätta och vänliga husen, ur hvilkas fönster blommor och fina gardiner och hemtrefnad lysa fram, det mot främlingar artiga folket — allt gör ett godt intryck. Det ser nytt, angenämt och hyggligt ut.
Högt öfver den nya staden reser sig den gamla kyrkan med sitt allvarliga utseende, erinrande om andra tider. Staden har nog sina tusenåriga anor, men stadsrättigheterna utfärdades år 1372. Många vedervärdigheter har Vexiö utstått, dels under svenskars och danskars krig, dels af vådeld. Det är den senaste vådelden, år 1843, som skaffat staden ett nytt utseende.
Nu tyckes Vexiö finna sig i framåtskridande, äfven om det icke går med jättesteg. Invånareantalet uppgår till 4,000, och om stornäringarna, kanske med undantag af tändsticksfabriken, icke äro särdeles betydande, äro likväl både handtverkerier och handel i blomstring, tyckes det.
Staden har naturligsvis också flere banker, såsom Smålands enskilda bank, Smålands hypoteksförening samt ett afdelningskontor af Skånes enskilda bank. För öfrigt tyckas
