Safften uthur the Rör/ kokas så/ skumes ock luttras til thes mäst Fuchtigheten är förswunnen och thet får then Constitentz och Form som thet bör hafwa/ ock så fijnt som man åstundar. Thet som mäst fynerat blifwer kallas Sucker Candi, ther näst/ Sucker Fini eller Tåppsåcker/ hwilket i Apoteken mäst brukas til morseller, conserver och annat: Sedhan Canari Sucker/ Hwilket effter then Öön Canaria ther thet taghes/ kallat warder; The andre slaghs Sucker-Rör planteras i Indien, Arabien, Cypern och andra orter/ och wäxa gärna i fuchtighe rum.
Hwad Suckres krafft anlangar/ så är thet warmt och fuchtigt i then förste Graden/ doch icke så warmt som Hånningh; Hwarföre gör thet ey så stoor Tårst/ bijter ey så hårdt i Maghan/ om thet icke i fineringen aff Luthen någhon skarpigheet bekommer. Ty när thet grofwa och Bruna Suckret blifwer genokm Kalk-Luten alt för myckit finerat och then swarte Safften för hårdt uthdrijfwin/ Så får thet en skarp Smak och kan lättlighen förbränna Blodhet. Hwarföre skal man heller uthwälia thet sokm på pasligh hwitt är. Ty jw meer thet blifwer finerat och reenat/ jw meer förlorar thet sin Krafft til at uthfäija och låssa en hoop medh Slemm i Bröstet och andra orter. Och effter thet ey så hett är som Håningh så blifwer thet beqwämligare brwkat bådhe til kall och warm Spijs/ thet ingen thera qualiteten förmerar uthan håller widh gått mott. Doch förwandles thet/ så wäl som alt annat Sött i hitzige Kroppar til bitter Galla/ hafwer för then skulle thet ordspråket (hwilket uthan twifwel uhr köket sitt ursprung hafwer) icke altijdh sitt rum; Man kan ingen Spijs medh Sucker fördärfwa. Men Maghan och
