bådhe hoos Qwinnor och Männ. Hoos Qwinnor/ i thet at thet uthtorkar then öfwerflödige Slemmen som sigh uthi Lijffmodren församblat hafwa. Männerne som swage äre i Lenderne/ hielper thet ock til rätta: Hwilket ock är een Orsak/ at Bönder och annat gemeent Folck/ som salt Spijs myckit brwka/ hafwa många Barn. The Egyptiske Präster lofwade Kyskheten/ at the skulle heelt och hållit förhålla sigh ifrån all Spijs ther Salt war uthi/ therföre/ at Saltet genom sin Wärma och Skarpheet Naturen upreeta kunde. Såsom man ock seer aff Stoohästar/ them man Salt plägar ock ströja uthi theras Fodher. Thetta är Orsaken/ at Poëterne hafwa dichtat/ at Venus war boren eller födher aff Hafwet.
Saltet gifwer icke allenast allahanda Rätter en liuffligh Smack/ uthan och förwarar them at the ey förskämmes eller förrutna. Ty thet förtärer then öfwerflödighe fuchtigheten/ hwilken beqwämligast är at förrutna/ och hafwer ther hoos en ihoopdragande krafft. Hwarföre seer man at the Saker som myckit fuchtighe äre/ beqwämligast insaltas och förwaras/ såsom friskt Fläsk/ etc. Men the tårre/ såsom Hare eller Hiortekött/ blifwa genom insaltningen obeqwämlighare til Spijs. Ock är insaltat Kost tiänligare för them som i kalla Landzorter boo/ äre fuchtighe/ Corpulente och Feete/ än för them som boo i hitzige Land/ äre späde och magre aff Kroppen. Thetta är orsaken at wij här i kalla Landen bättre kunde fördragha salt Spijs än Frantzoser/ Ängeländer/ Tyskar/ etc. Doch när salt Maat ey måttelighen brwkas/ så förbrännas Blodhet hwar aff förorsakas Skabb/ Klådha/ rutna Såår/ Störbuk/ etc.
