Hoppa till innehållet

Sida:Sundhetzens Speghel-1642.djvu/178

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

hårdt uptårkat är/ tienar bättre för them som swåra arbeten göra/ effter han är hårdare at försmältas.

Så är ey mindre åtskillna på Fisk än som på annat Kött/ effter som watnets lägenheet är/ ther i han sigh uppehåller/ och han beredd blifwer.

The som hålla til i Salt watn/ skattar man wara ibland the bästa/ doch för sämre the som taghas widh Strander än som widt uthi Haafwet. Theras Kötz fuchtigheet/ blifwer ther icke allenast genom thet salta watnet; uthan ock genom continuerlige arbetande/ i thet the aff Storm och Wåghar myckit drijfwas/ meer uthtorkar och förbättrat.

The som wistas i Sött watn/ såsom i friska Stömar/ Siör/ och Becker/ som in och uthlöpe hafwa/ wördas stort/ ock fast meera när the gärna hålla til widh Steenachtighe platzer och ther som Sandachtigh båtn är. The slememste äre the soem hafwa sitt uppehåld i ruttna platzer Dammar och små Insiöar/ ther aff myckin orenligheet lufftar illa/ watnet är oklart och hafwer hwarken aff eller tilopp.

Så är ock stoor åtskillna på Fisk effter som Åhrsens tijdher äre. En Laka är fast bättre om Wintren än om Sommaren. Så hafwa och andra sina wissa tijdher när the beqwämligast äre til Spijs.

Ålderen och Stoorleken skilia the ock åt. The som aff Naturen äre stoore/ smaka bättre/ försmältes och lättligare när the fångas unge och små/ än fullwäxte och gamble; Såsom Lax och Gäddor. The som aff arten äre små/ äre bättre fullwäxte/ som Nårs/ Ströming/ etc.

På sijna Lemmars wägna hafwa the och en