Hoppa till innehållet

Sida:Sundhetzens Speghel-1642.djvu/179

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

åthskilna. Aff somblighe skattas Hufwudet bäst/ som på Braxen/ aff somblige Tungan/ som på Karpen/ Leffren på Lagan/ etc. The som Fiäll hafwa hållas för sunde/ såsom Gäddor och Aborrar/ Rom och Miölkan äre swåre til at förtäras.

Beredelsen hänger och myckit/ the som äre steekte i Smör/ besynnerligh om the äre kalle wordne/ äre offta skadelighe. The som myckit Slemm hafwa/ tiena at ätas medh Pepparroot/ Ättikia; the som hårdt Kött hafwa/ hafwa warit uptorkade eller Saltade/ medh Senap/ och drickes Wijn ther på. Thetta ware nogh om Fisk i gemeen/ nu wil man theras art i synnerheet beskådha.

Utaff Haff-Fisk som i stor quantitet fånges/ och mäst til alla Länder kringförd blifwer/ så är Sill then förnemste. Aff the gambla Romare är hon för een kosteligh Spijs hållen/ hon beswärar ey stort Magan och gifwer temligh gott Födzel. Hon taghes mäst under Skåne/ Skottland/ Engeland/ etc. ther Holländerne någhot för S. Johannis tijdh heela Skipslasterne fånga och insalta. Och är hon så ny insaltad aff fast bättre Smak och Safft/ än när hon länge hafwer lägat i Salt/ eller hon i Rööken uptrockad warder. Om Wåårtijdhen få the ett slags Sill någhot mindre/ föga större än wår Swenskhögz Strömmingh/ then kalla the Grün Häring/ för thet han i Ryggen så grönachtigh uthseer: Han hafwer lösare Kött.

Oanseedt här under Swerige på någre Platzer och godh Sill taghes; fåås hon doch icke i så stoor Ymnigheet/ at thet någhot kan förslå. Så hafwer man lijkwäl Orsak at tacka Gudh/ som uthi then stadhen på åtskillige Orter oss