Sida:Sundhetzens Speghel-1642.djvu/331

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


4. Om Spijsens färmängelse.

Seen märck; i måltijdh en/ må tu ey alla handa
Åthskillige aff Natur/ för myckit sammanblanda/
  Tin bwk han lijdha måst/ stoor ängstigheet och twång/
  När som tu på en gång/ geer honom Rätter mång.

5. Om ordnindh i ätande.

Doch ther tu kommer tijt/ som man för tigh framdragher
Åthskilligh Spijs/ see at tu then medh ordnigh tagher/
  När tu ey annars kan/ tu nödgas blanda Kåst/
  Lär at tu week Spijs först/ seen hårdan äta måst.

6. Om Spijsens Mått.

Fast Spijsen wore godh/ och ey aff mångha Rätter/
See doch/ at tu ther af tigh äter ey förmätter/
  Om tu aff Spijsen tin/ wil finna någhot gått/
  Så lär tin appetit, wäl achta medhel mått.

7. Huru offta man äta skal.

Befinner tu hoos tigh/ en swagh och blödigh Magha/
Then ey uppå en gång/ kan myckin Spijs fördragha:
  Tu litet i hwart Måål/ doch offta äta må;
  Ordentligh är thet nogh/ om Daghen gångor twå.

8. När man Äta skal.

Och at tin Kropp ey skal/ blij obeqwäm och tunger;
Så lagha at tu ey/ må äta uthan Hunger.
  Tin wanligh Måltijdhz tijdh/ tu therför rätt förbijd/
  Tu honom ther til medh/ förlångt ey öfwerskrijdh.

9. När man Dricka skal.

Måltijdh skal tu ong/ tin Spijs med Drick förmängia/
I thes emillan tigh/ om dricken ey må trängia.
  Så är högnödigt och/ at tu tigh achta weet/
  At tu ey dricker stoort/ enär tu är för Heet.