Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/119

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Hellevioner[1], Lygier[2], Arier bland Lugomannerne[3], Elysier[4], Næharvaler[5], Daucioner[6], Ester[7], eller Istævoner[8] Vinuler[9], Wandaler eller Vender[10] och mångfaldiga släkten, som wi nu efter så många tidernes och språkens ändringar hafva svårt för at igenkänna. De begynte då först beskrifva wårt Sverige: til exempel: "Huru mäktige Svionerne woro i folk och wapn; men särdeles i skiepp, hvartil deras belägenhet i hafvet gaf dem tilfälle: huru deras små och lätta fartyg kunde lägga til lands med båda stammarne[11] och

  1. Hellevioner, hvilkas 500 byar Plinius omtalar L. 4. c. 13. tror Messenius Scond. Illustr. T. 1. wara de Östgötar och Smålänningar, som bo wid Holveden. cfr. Verelii not. ad Herv. p. 16.
  2. Lygier; de som bodde wid Lögern, Mälaren. v. E. J. Biörners Introd. in Ant. Hyperb. p. 8.
  3. Arios inter Lugomannos: säger Tacitus de Germ. Det tycks wara Aros-boerne wid wåra Aros, (östra och wästra) Aros hundari, Kungsara (af Ar, åå) &c. ibland Lögermännerne, Mälar-boerne.
  4. Elysier i Liusheden eller Liusdalen i Helsingeland.
  5. Näharvaler: Norala eller Närvalls-boar i Helsingeland.
  6. Daucioner kallar Ptolomæus de Danske. Geogr. L. 2.
  7. Ester (v. Tacit. L. c. c. 43.) Estlänningar.
  8. Plin. L. 4. c. 4.
  9. Winuler woro Wender eller Wandaler. v. H. Grot. prol. p. 19. Den lärde mannen drar af dem Wallonerne; men det Folket är ej annat än en lämning af Gualloner, Gualler eller Galler.
  10. Plin. L. c. Tacit. de Germ. c. 2.
  11. Sådane fartyg brukade ock Scytherne wid Svart-hafvet och kallade dem Camar eller Gammar v. Tacit. Hist. L. 3. c. 47. cfr. Grot. in Orig. Auseric. &. B. De la Hontan. Descr. Itin. Amer. Septent.