utbrakte fyra skiepp och öfver ottatio män på hvardera[1] eller ock otta pund matvaror och otta span säd i hvar hamn, särdeles då ej Konungen sjelf war med[2]. Men Westmanland gaf något mindre liksom ock Helsingar och Norlänningar betalte i det stället hudar, skinn och linne[3]. Dock war ej så noga indelning innan Lagar och Konunga-styrelse fådt mer stadga: Almogen fick sedan lösa sig från siötåg med penningar: fyratio marker betaltes för hvart skiepp och den skatten kallades Ledungs-lama[4]. Denna Wikinge-sed hafva Estländerne behållit alt intil A. 1470[5].
13. Husfäders-regeringen, då hvar och en Odalsman mäst war sin egen Herre, warade ännu i Geiters eller Götes tid, som war förenämde Gotr Thorssons Son[6] och högste Domaren i Svea-rike: Folket hade wäl sine Drottar[7] eller Domhöfdingar, sina rättvisa wanligheter, sin Voluspa[8] eller urgamla Sedolära[9] och sina Bylagar[10] alt ifrån sit
- ↑ cfr. Uplands L. Kon. B. 10. fl. 2. §. it. Odde Munk. Hist. Ol. Trygg. c. 41.
- ↑ cfr. Upl. L. L. c.
- ↑ cfr. Dale L. Ting. B. 23. §. it. Jac. Seren. Diss. de Uplandia. Ups. 1720. 22.
- ↑ Westm. L. Kon. B. 12. fl.
- ↑ Rap. Thoyr. Hist. d'Anglet. T. 4. p. 248.
- ↑ 5. §.
- ↑ Cæsar och Tacitus kalla wåra Drottar Druider. (cfr. E. J. Biörner præf. ad. Introd. in Antiq. &c) Samma slags Drottar eller Druider woro hos de gamle Britanner, som ock woro Scyther: man hämtar namnets ursprång ur det gamla Celto-Scythiska ordet Deru, Ek, på Grækiska Drus, efter de ansågo det trädet för så heligt, hvarunder ock de förste Fäder skola fält sine Domar. (cfr. Rapin Thoyras Hist. d' Anglet. L. 1. p. 9.
- ↑ Volu-Spa wil säja så mycket på äldsta språket som den Heliga Lagen, eller ock en Sybillinisk spådom. v. Resen. præf. ad Voluspa.
- ↑ J. Wilde Lags. Hist. p. 19. & 20.
- ↑ Desse Bylagar kallar Jornandes Belagines, säjandes, at Dicenæus först gifvit dem åt Scytherne. v. Lundii Zamolx. C. 3. §. 3.
