Den här sidan har korrekturlästs
under den segrande Kejsaren M. Upl. Trajanus[1], hwilken liksom Alexander den Store wille utbreda sina wapn til nedersta Indien. Asiske Höfdingen hade ej sedt sig någon säkerhet[2] i sin hufvudstad Asgard[3], så at han förmodeligen dragit sig närmare åt Scandien, då Gylfe honom råkade[4]. Hans ärfda hat mot de Romare, den ifver han nu fådt, hvilken ej eftergaf den Mithridatiske, och det öde, hvaruti han war råkad, at öfvergifva sit land, brakte honom, at taga alla tilfällen i akt til at hämnas på en öfvermäktig Arffiende och sätta sig sielf i wälstånd. I
- ↑ cfr. Is. Newton. Observ. upon the Prophec. of Daniel c. 5. p. m. 33.
- ↑ Langfedga Tal säjer: Oden war Tyrka Kungr (icke Teucrers eller Trojaners, som någre föregifvit, utan Tauriske Scythernes. v. supr. §. 15. in not.) han flydde fyrer Romverjum Nordur hingad: Det är han flydde hit norr för de Romare, dem wåre gamle Svenske kallade Romverjer) v. J. Wildes Förber. p. 264. &c. cfr. Sturl. prol. ad Edd. Ill. &c. Torfæi Scr. R. Dan. p. 104.
- ↑ Asgard menas wara det Chasgard, som ligger i Turquestan (v. P. Filen. Diss. Doct. de Sacr. Pontif. gent.), hvilket är mycket likt; Eljest talas hos Polyb. exc. Leg. 78. p. 903. Ptolom. L. 3. tab. Eur. c. 13. p. 42. och Mercat. tab. Eur. 10. om Azorium. Ptolom. L. 3. c. 5. tab. Eur 7. p. 37. och Mercat. tab. Eur. 8. sätta Azagarium wid Niepr-strömmen. J. Wilde Förber. p. 248. finner intet likare dertil, än Azara eller Azaba, det Ptolom. L. 1. p. 527. sätter öster om Meotiska Träsket wid Araxem. Stiernhielm in Epist. ad Verel. cit. ad Herv. p. 5. menar, at Asgard är det nu så kallade Ashof eller Assof.
- ↑ cfr. Prol. Sturl. ad Edd. Ill.
