Den här sidan har korrekturlästs
Söner eller de Fromme[1] och Menniskiors Barn[2], hvilka kallas Rimthussar[3] och Jättar, som wille bestorma himmelen och hela Guds wärk[4]:
- ↑ Edd. Myth. 5. & 6. kallar dem Bores Söner och säger, (efter Oden Fridulfsons och hans Asars dikt) at de hetat Oden, Vile och Ve: gamla Bore, deras Far eller Farfar, troddes wara tilkommen i en ort, der fyra miölkströmmar runno (de fyra floderne i Paradiset) af Koen Audumbles pattar: denna Ko lefde af rimfrost, som hon slickade af stenar: första dag hon slickade, kom et Manshår af stenen, den andre et Manshufvud, den tredje hela menniskian, som kallades Bore. v. Edd. Mythol. 5. Alt detta är tilsatser af Oden och Asarne; men ehuru det är, så war denna Bores ätt i stor wördnad hos de gamle Scyther: Bores Söner woro altid de, åtminstone kallades de så, som förrättade högsta Afguda-offren och Drotte-ämbeten. Diodor. Sic. säger, at hos de Nordiske war omsorgen om Templen och Gudstjensten ärfvelig i Bores ätt.
- ↑ Menniskiors barn kallades Ymers afföda (de som bodde på Imaus). Yme föddes af rimfrost, säger Edda (Mythol. 4.) och war äldst af Rimthussarne: han war ond och hela hans afkomst: han svettades i sömnen under wänstra armen, hvaraf et elakt hionelag föddes: hans ena ben aflade ock en Son med det andra, som fortplantade Rimthussarne.
- ↑ v. supr. 4. c. 21. §. in not.
- ↑ Hos alla Hedniska folk har denna sak warit bekant, at Jättar welat bestorma himmelen. (cfr. Ovid. Metam. L. 1. f. 5.) Edda säger (Mythol. 6.), at Gudarne bygde en Borg mot Jättarnas anfall &c. Alt är wäl tagit i början af det som berättas om Babyloniska Tornet i Gen. 11. c. men icke på lika sätt: Josephus (Hist. Jud. L. 1. c. 4.) säger efter en mycket gammal Sibilla, at Gudinnan skickade stormwäder, som förstörde Babels bygnad. &c. &c.
