Den här sidan har korrekturlästs
månaden Jule-Tunglet: Julen begicks Guden Thor eller Solen eller Frey[1] til ähra för lyckelig åhrswäxt med otaliga dyrkesätt och glädje-tekn i många nätter, som firades med Jola-weizler[2], Blotweizler[3], Offergillen[4] eller Sammankomster i enskylta hus, til Thors och Freys wördnad, och mångfaldiga lekar[5], mästedels okyske[6]; men förnämsta offret,
- ↑ Verel. ad Götr. S. p. 50. Ol. Magn. L. 3. c. 2.
- ↑ Jola-weizla, Jola-bod, (Commessationens, Sacra Hyemalia) skiedde äfven om midvintren i slutet af Januarii eller i början af Februarii månad (Verel. ad Herv. p. 57.), hvilken tid ännu i Sverige kallas lilla Jul.
- ↑ Verel. ad Herv. S. p. 31.
- ↑ Sturl. in vit. R. Haqu. Adalst ap. Scheff. Ups. Ant. c. 10 .p. 141.
- ↑ Desse lekar kommo öfverens med de Romares både Saturnalia och Lupercalia: Man slog sig om Julen aldeles lös och hade för sig alt det skiämt och alle de lekar, som kunde påhittas: wi hafve ännu många lämningar deraf, särdeles bland Allmogen i de mäst aflägse Landsorter: när en sådan myckenhet på det sättet kom tilsammans, war ej underligt, om mycket ohöfviskt påfans och könets kyskhet lopp mycken fahra, så at natten wäl i det anseendet kunde kallas Moder-natten (Scheff. Ups. Ant. c. 19. p. 152.) och månaden Skämte-månad, antingen af Skämt eller af Skam, skämma, okyska tidsfördrif (Scheff. L. c.).
- ↑ Ad. Brem. ap. Scheff. Ups. Ant. c. 10. p. 152.
