Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/221

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Detta anseenliga Möte kallades Alsherjar-ting[1]: Sedan det wid gamla Upsala begynt hållas wid pass A. C. 220., kom ej allenast hela Sverige dit, utan ock folk från de aflägsnaste orter och äfven från sielfva Græ-Grækeland[2]; men Gudstiensten fick ingen bevista, som hade minsta fläck på sit goda namn[3], besynnerligen i fält[4].

12. I de stora offren blefvo nio manköns hufvuden utsedde til döden[5], mäst krigsfångar[6], särdeles i ofreds-tider, som ej länge uphörde, och i fredstider trälar[7] eller lifegne tienare[8]; men det skiedde på ordenteligt sätt: först blefvo alla de lif,

  1. Alsherjar-ting will säja så mycket som all Härens eller hela folkets möte, liknandes Anglo-Saxonernes Wittena-Gemot (v. Rap. Thoyr. Hist. d'Angl. L. 1. p. 150.) eller Laga-möte, då alla Fylkes-Kungar och smärre Höfdingar, likså her som i Engeland, samlades på et ställe, erkände en Öfver-Herre och rådgiorde om alt hvad hela folkeslaget i gemen kunde angå. Man hade således på Alsherjar-Ting icke allenast med Gudstiensten och offren, som warade allenast i nio dagar (Schol. ad Ad. Brem. ap. Lund. Zam. c. 5. § 21.), at giöra, utan ock med öfverläggningar om hvad som rörde hela landet och med tvisters biläggande mellan små Kungar eller folk, som ej funno sig i stånd at sielfva taga sig rätt. Detta war det stora Alshärjar-ting, som bör åtskiljas från de mindre, hvilka höllos hvart åhr i Göye-månad. v. Verel. ad Herv. S. p. 59.
  2. Svaning. Comment de reb. gest. Dan. L. 3. ap. Wexion. Descr. Svec. L. 10. c. 2.
  3. Tacit. de Germ. c. 6. sub. fin.
  4. Ælian. Var. Hist. L. 12. c. 23.
  5. Ad. Brem. L. supr. cit.
  6. Procop. Hist. Goth. L. 3. cfr. Rap. Thoyr. Hist d'Angl: T. 1. p. 81. Jornand de R. Get. &c ap. Verel. ad Götr. S. p. 62.
  7. De gamle Estlänningar köpte sig trälar utan minsta fläck och fel, dem de offrade til sine afgudar, som liknade drakar och foglar. v. Ad. Brem. de Sit. Dan. c. 224.
  8. cfr. Sturl. de R. Ol. Har. & Scheff. Ups. Ant. c. 10. p. 137.