Den här sidan har korrekturlästs
öfverens[1]: Ingen kan skylla dem för hårdhet: de hafva mer wägt på milda sidan, som syns af deras gamle grundsats, at då en Nämd dömer i brottmål och är delt, så at sex Ledamöter willa fälla den anklagade; men sex wärja honom[2], då äga de witsord, som wärja wilja[3].
- ↑ H. Grot. in Procop. Stiernhielm in præf. ad Leg. Westrog. Lund. Zamolx. c. 2. §. 1. D. Nehrman. Jurisprud. Civ. c. 3. §. 2. J. Wilde. Lags-Hist. p. m. 38.
- ↑ Detta kommer öfverens med gamle Græske Lagar. Hos Euripid. Orest. & Electr. it. Aristoph. säges, at då Domarnes meningar äro lika, frias den anklagade. cfr. Lund. Zam. c. 3. §. 11.
- ↑ Vet. LL. Sv. ap. Lund. Zamolx. c. 3. §. 11.
