på en Trewäg eller där tre wägar sammanstötte: mötte den, som angripit och ej den andre, så behöll den samme det namn och tilwitelse han fådt, blef almänt föraktad, fick aldrig aflägga Ed på Ting och aldrig witna hvarken för man eller qvinna: men om han infan sig och angriparen deremot blef borta, så skulle han ropa hårdt tre gånger Niding[1] och giöra et märke i jorden: då kallades den andre Madur dess werre eller så mycket Sämre karl. Om de åter båda möttes med fulla wapn och den angripne blef ihiälslagen, så betalte dråparen half Mans-bot; men om angriparen föll, så blef det derwid, ingen Mansbot betaltes och liket wroks utan heder i jorden på närmsta tienliga steller eller, som det sedan hette, i ogildan akri[2], det är, på ogilt och obehagligt rum[3]. Detta kallades Enwige[4] och bör skiljas från Holmgången[5], som ej war laglig, utan efter arm-rätten eller högsta makten. Enwiges-lagen brukades ock stundom
- ↑ Niding eller hvars mans niding war det wärsta, som om någon kunde sägas: Nidings-wärk kallades det gröfsta Skiälmstycke och Nid-wisor de wanhedrande qväden, som nu kallas Pasqviller.
- ↑ J. Wilde i Lags-Hist. p. 46. menar, at Enwiges-Lagen warit yngre, än den gamle Holmgången för de orden skull i ogildan akri, som tycks betyda wigd jord eller Kyrkogård: kan hända at det ordet först blifvit brukadt på 7 eller 800-talet, då man litet började inblanda Christne seder: den tiden, som Christendom och Hedendom blandades om hvarannan och ymsom tåltes, wahrade öfver 400 åhr och til 12. Sec.
- ↑ Upl. L. Tingm. B. in append. cfr. Stiernhök de Jur. Sv. Vet. p. 74. De Nehrman Jurispr. c. 3. §. 13. J. Wild. LagsHist. p. 46.
- ↑ Wigi betyder strid och Enwigi en enskylt strid. Wig-arf, Krigs-arf, kallades det krig eller den tvist, som man ärfde, hvilket i nästa §. omtalas.
- ↑ v. Supr. c. 4. §. 8.
