i mörka rättegångs-saker, der parterne inga andra skiäl kunde framte och segren hade då altid rätten med sig[1]. Göterne förde denne Lag med sig til Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien[2], hvarest han i många hundrade åhr äfven bland de förnämste[3] warit i hederligt bruk.
11. At hämnas någon förment oförrätt, föräldrars, anhöriges och wänners död eller lidna skada, räknades för en skyldighet och ganska tilbörlig sak, så at nästan aldrig fosterbrödrelag eller wänskap slöts på gamla Scythiska wiset, der icke et wilkor war, at den ene skulle hämnas den andres död[4]. Sådant kallades Fränd-wigi[5] eller Frändekrig. Liksom Barnen ärfde Fädernes wapn, så ärfde de ock deras trätor, blifvande således deras Efterträdare i wapnen, hvilket kallades Wigarf[6]. Denne Wigarfs-helighet hade den så kallade Oden förnyat[7], at dermed främja sina afsikter mot Romerska Riket, som framdeles widare skal omröras, så at hon brann i full låga under hela Sveriges hedniska tid: de Nordiska folkens grufveliga härjande på Engeland, Frankrike, Nederland och flera orter, särdeles på ottahundradetalet, herrörde mycket af Wigarf och woro mäst hämdekrig[8], i synnerhet efter Scandiske
- ↑ Stiernhök L. c.
- ↑ Stiernhök L. c.
- ↑ Duellers början skylla Fransoserne på Normännerne, Italienerne på Longobarderne och Spanjorerne på Göterne. De woro införde i Saxiske Lagen och af Kejsarne bekräftade. Gunnila, Kejsar Henric den 3:dies Gemål, bewiste sin kyskhets ähra genom en fullmäktig i duel. K. Carl, Kejsar Lotharii Farbror, som anklagade sin Gemål Theiteberga, slogs i enwige med hennes fullmäktig. v. Stiernhök. de J. Sv. Vet. p. 74.
- ↑ V. supr. c. 4. §. 8.
- ↑ Cfr. J. Wilde ad S. Puffend. Introd. c. 11. p. 205.
- ↑ Stiernhök de J. Sv. & Goth. Vet. p. m. 199. J. Wilde. Förber. p. 264. 286. cfr. huj. Hist. c. 2. §. 17. it. c. 4. §. 22.
- ↑ v. supr. c. 4. §. 22.
- ↑ J. Wilde. Förber. p. 126. 286.
