som giorde fierde och Öfverste Domstolen, hvilken gerna hölls en gång om åhret på samma Ort och kallades Lands-Ting[1]: Detta war ej allenast et Refsta-Ting[2], som ransakade alla Högmål, utan ock stundom et Rättare-Ting, som rättade, ändrade och afdömde[3] hvad i Lagmannens Dom kunde finnas ofullkomligt[4]. Men denne Höge Rätt måste dock som oftast erkänna en högre, som war den högste i Norden: Jag menar Alshärjar-Ting, som förr är omrört[5], dit alla Scandiens Inbyggare sammankommo hvart nionde åhr.
15. I hvarje wecka under Tings-tiderne woro besynnerligen tre dagar til Lag och Rätt upoffrade, Måndag, Torsdag och Lördag[6], hvilka kallades Domdagar: När man kårade om Lördagen, så svarades om Måndagen, då domen antingen strax fäldes eller på nästföljande Torsdagen: åtminstone åldrades aldrig någon sak wid de gamles domstolar: De woro snarfyndige och strax färdige, at giöra et myndigt slag med få ord, hvilket oförlikneligen lisade parterne och satte redighet i hela landet, som då af den snabba wärkställigheten braktes til at wörda Lagen och lefva i späkt och frid. Kunde en tvist wid Härads-rätten ej slitas eller afdömas på tredie Dom-dagen eller högst på den femte; så skiöts den til Lagmans-tinget; men
- ↑ Stiernhök. L. c. p. m. 33. 36. 38.
- ↑ Refst är af Refva, ransaka: deraf är ännu resning, jord-resning, den ransakning och eftersyn, som skier öfver Hemmans och ägors art.
- ↑ Rättare-ting war icke så bundit til wiss tid som de andra: det hölls alt efter omständigheterne, stundom oftare, stundom sparsammare, dock altid med lika stark Nämd, på hvilken händerne tyktes något mindre wara bundne. v. Stiernhök. L. c. p. 38.
- ↑ v. supr. §. 6.
- ↑ v. supr. §. 5. it. c. 6. §. 10.
- ↑ Stiernhök. L. c. p. 27.
