de gamle Konungar satte sine Bärgvardir[1], den til at wårda: Månge af Landsens ypperste höllo sig ej för gode til, at liksom Patriarcherne wårda sin boskap och arbeta med sina händer[2]: Hvart och et hushåll tilwärkade wäl ock af fällar, ull, hudar, lin och hampa[3] hvad til kläder och kropsens försvar mot åhrstidernes wälde nödvändigast fordrades; men konsten i dylika mål steg ej särdeles högt: ej heller brydde man sig särdeles om, at kläda sig[4]: Det war på långa siö-resor, som de gamle Svenske antingen genom handel eller wapn mäst skaffade sig ägodelar och nyttige lösöron.
12. Handel och Siöfart på långwäga orter war mycket i deras smak: Om de med sit järn och koppar redan haft del i Tyrernes[5] och Carthaginensernes handel, som sträkt sig öfver alla haf[6] och utan tvifvel til deras Fäder Scytherne[7], kan man wäl
- ↑ Hels. L. Kon. B. 9. fl.
- ↑ Ad. Brem. de Sit. Dan. &c. c. 239.
- ↑ v. supr. c. 3. §. 7. & 9.
- ↑ Tacit. de Germ. c. 17. p. 50, 100.
- ↑ Tyrerne, som woro et mycket handlande folk och den tidens Holländare, sägas hafva drifvit handel på Thule: v. Anton. Diogen. ap. Bayle. Nouvell. de la Republ. de Lettres 1685. p. 132. Sant är det, at wåra Scandiske orter aldrig nämnas så mycket af Græske Auctorerne efter Tyri förstöring som förut: wi hafve någre Phæniciske ord i wårt språk (til ex. Bal. Scyth: Vale, Kung &c.) Wåra Runor hafva likhet med de Phæniciske bokstäfver. Wåra blod-offer woro enahanda med Tyrernes. At brygga öhl och wäfva lin och hampa, war aldrig i de första tider bekant, utan i Tyro, i Egypten (v. Herodot.) och i Sverige. v. Schönstr. Jnl. MS. p. m. 29.
- ↑ Roll. Hist. Anc. T. 1. p. 214.
- ↑ cfr. El. Joseph. contra Ap. L. 1. Strabo. L. 3. &c.
