Hoppa till innehållet

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/321

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

4. I kläder woro Scandianerne mycket sparsamme, hvilket ock kom öfverens med en tid, då Norden ännu icke wiste af wäfstolar til kosteliga tyger[1]: Ringa och enfaldig dräkt, som skylte föga mer, än halfva kroppen[2], men som likväl icke war förargelig[3], giorde dem tilfyllest både i gästebud och owäder: Skinn-hudar och fällar både af boskap och willdiur woro dem, liksom deras Fäder Scytherne[4], til störste hielpen i deras klädebonad[5], och i synnerhet brukade de mäst Nordiske sina Rens-hudar[6], som än i wår tid giöra dem god tienst[7]: Helsingar[8], Skrid- eller Skid-Finnar[9] och

  1. ↑ De orterne, som de sågo silke och siden komma ifrån, kallade de Serk-land (Serica) v. supr. c. 8. §. 19. in not. När kläden och tyger blefvo något mer bekanta i Norden, räknades de för en sådan yppighet, at ingen fick bruka dem, utan i anseende til sin ägendom: til exemp. Islands Lag. Framförste-balk. c. 13. om Skrudklädaburd, säjer, at den som äger 80. löd. mark silfver, ware sig gift eller ogift, må bära en wacker klädes-tröja: den som har dubbelt, må bära kiortel eller råck dertil: den som har fyrdubbelt, må hafva tvedragen eller dubbel kappa; men ej fodrad med gråskinn. Den som har 400. och deröfver, må bära fritt alla dräkter, och lärde Män må kläda sig huru de wilja.
  2. ↑ Tacit. de Germ. c. 17. p. m. 100. it. c. 20. cfr. Pompon. Mel. L. 3. c. 3.
  3. ↑ Loccen. Ant. Sv. G. L. 2. c. 21. p. 135.
  4. ↑ Justin. L. 2. c. 2.
  5. ↑ Jornand. de Sved. ap. Loccen. L. c. Cæsar de Bell. Gall. L. 4. c. 1. Ovid. Arist. L. 4. eleg. 6. Claudian. de Gothis &c.
  6. ↑ Cæsar de Bell. Gall. L. 6. c. 21. Isidor. orig. L. 19. c. 23.
  7. ↑ Öfver hela Sverige hafve wi ännu wåra Ren-skins-pelsar, som wi efter Lapparne kalla Lapp-muddar.
  8. ↑ Tacit. de Germ. c. 46. kallar Helsingarne Hellusierne och säger, at de hade Willdiurs-kroppar.
  9. ↑ Det är dem, som Jornandes de reb. Get. in Descr. Scand. kallar Cresennæ och Adam Bremensis de Sit. Dan. c. 231. Skritefingi. Procopius Cæsariensis (L. 2. c. 15.) i sin beskrifning öfver Thule, talar ock om Skridfinnarne.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Svea_Rikes_historia._Första_delen_1747.djvu/321&oldid=426672”