Til de fem stora och erkända sätt i Byggnings-konsten[1] har man wäl ock lagt et, hvarefter mäst alla Domkyrkor äro bygda, eller Götiske Smaken, som de Nordiska Folk med sig fört til Italien på fyra hundratalet[2] och som ej underlåter, at hafva sit wärde; men som dock icke kommer up emot de andra. Alle Kungelige Salar i gamle Norden woro mäst like: Dörrar woro på båda gaflarne och bordet stod ändalängs med rummet: I Öster och Wäster stod altid byggningen och Konungens högsäte war midt för bordet emot Solen: Drotning, Prinsessa och Hof-Fruentimmer suto alla i en rad wänster om Konungen och på höger Fylkis-Konungar, Råd och ypperlige Män: Hvad, som af bordet war närmast åt dörren, war sämtsa stället; men det förnämsta war tvert öfver emot Konungen på en hög bänk; der satt gerna den förste Råds-Personen, Drotsen, Marsken eller Stallaren (Öfverste-Marskalken), som tog emot hornet eller bägaren, när Konungen drack någon skål[3].
6. Kräseligheter i mat och dryck woro i gamle Norden obekanta[4]. Konstige kockar, dubla anrättningar och långwäga winer hade ännu ej begynt
- ↑ 1. Doriska sättet efter Dorus eller Thor, Höfding i Achaja, som bygde derefter et Tempel åt Juno: derefter bygdes ock et åt Ceres i Eleusis (v. Vitruv. L. 4. c. 1. &c.) 2. Joniska, hvarefter Dianæ Tempel i Epheso war bygdt (Vitruv. L. c.) och Apollinis på Mileto. 3. Corinthiska, som fullkomnades af Callimachus, då han af en händelse såg en korg på en planta af Acanthus: derefter bygdes et Tempel i Athen åt Jupiter Olympius. 4. Toscaniska, som hedras mäst af den Trajaniska Columnen. 5. Det sammansatta, som upkommit i Rom efter Vitruvii tid.
- ↑ Roll. Hist. Anc. T. II. p. 24.
- ↑ cfr. Isl. Lag. Erfd. B. c. 18. & Hist. Götr. & Rolf. p. 147. cum not. Verel. p. 88.
- ↑ Loccen. Ant. Sv. G. L. 2. c. 22.
