ändteligen stadnat, och således i möjeligaste korthet skiljer mig wid dem, innan jag förtsätter wår inrikes Historia.
2. Oden hade så intagit Scandianernes hiärtan, at hans wänner, släktingar och Drottar ingen svårighet funno efter hans död, at wärkställa hans stora anläggningar: De muntraste af Almogen samlades med sina modiga Qvinnor och Barn til krigståg och stälte sin färd genom Finska wiken til wästra Ryssland, som då kallades Ulme-Rugien[1] eller Holmgård[2], från hvilken sida Scandiens förste Inwånare kommit, och til hvilken deras Efterkommande nu hade sine bekantaste wägar[3], fastän hela Baltiska hafvet kunde säjas ligga under desse Wikingars eller Siökrigares lydnad[4]. Om gamle Scandiske Drotten Gylfe, som af Oden war narrad från
- ↑ Jornand. de reb. Get. c. 4. Sheringh. orig. Angl. p. 148.
- ↑ Åtskillige hafva tagit Ulme-Rugien för öen Rugen wid Pomern, der de trodt, at Göterne anländt och åter somlige hafva ment det warit på Preusiska sidan; men man har sedan ögonskienligen funnit, at det är den trakten mellan Ladoga och Peipos (v. P. J. v. Strahlenberg. Nord. und Ostl. theil von Europ. &c. Stockh. 1720. p. 95.). Detta land kallades Rugia eller Rogia och Ryssarne kalla ännu Narva Rugigorod eller Rugigård. På Estiska betyder Uli Utanför och Ma et land, liksom ock Ma är en Sidlänt ort på gammal Svenska, så at Uli Ma will säja et Ut-land (et land utanföre), som ock på Svenska heter Hulma eller Holme. Detta Ulme-Rugiska eller Holmgårdiska Riket hade Aldeigo- eller Ladoga-borg til sin hufvudstad. v. P. Dikman. Anm. öfver Runst. p. 15. ap. Strahlenberg. L. c. &c. Än i dag heter den trakten Cholmogorod eller Holmogorodska landet. v. Strahlenb. L. c. p. 192.
- ↑ v. supr. c. 3. §. 12.
- ↑ cfr. Herm. Conring. de Stat. Halmstad. p. 65.
