på Götska, och underskref tredie mötet i Constantinopel. Men återvändom til wårt ämne: Kejsar Aurelianus öfwerwann Göterne åtskillige gånger[1], hvarmed han äfven förtiente namn af den Götiske: I et fältslag fick han tio qvinfolk i mans-kläder til fångar[2] och Segren war så märkelig, at derefter instiftades de Götiske Lekar, som sedan länge firades i Göje-månad[3]: Han hade på Göterne sådan aktning, at han gifte den sedermera olyckelige Fält-Herren Bonosus med Hunild eller Gunnild, en Götisk Fru, at derigenom så mycket bättre utspana deras förehafvande[4]. Kejsar Probus inlade äfven emot dem stor ähra i fält wid pass A. 280. så at han också[5] fick heta den Götiske[6], och alt detta giorde så mycket, at Göterne nu tyktes blifva spake: De lefde ock wärkeligen i fred med de Romare öfver trettio åhr och hulpo dem äfven i kriget emot Partherne[7]: men de woro ej födde til stillhet: Deras grundsats war, at rusa antingen til seger eller undergång.
8. Constantinus den Store[8] regerade Romerska Riket, när Göterne, missnögde med sin åhrliga betalning, giorde inbrott på Thraciska sidan, som
- ↑ Fl. Vopisc. in Aurelian. c. 13. 17. 22. 30. 33. 34. Golz Jornand. &c.
- ↑ Vopisc. L. c. c. 33. &c.
- ↑ Lambec. Calend.
- ↑ Vopisc. in Vit. Bonosi.
- ↑ Det begynte blifva så hederligt, at heta den Götiske, sedan man kunnat segra öfver så stridbart folk, at Græske Kejsarne gufvo sig sedan ofta, liksom af Arfsrätt, denne titul. v. Schurzfleisch. Diss. de R. Sv. G. p. 27.
- ↑ Vopisc. in vit. Prob. c. 2 & 12.
- ↑ Jornand. L. c. c. 21.
- ↑ Han war den förste Christne Kejsare, under hvilken Kyrkan fick sin första skygd emot förföljelser. Han giorde också af Constantinopel Romerska Rikets andra hufvudstad.
