Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/355

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Mæsiska fält så snart de hörde, at det bar til krig, och togo med sig alt hvad sig röra kunde, både qvinnor, gubbar, barn och boskap: de leto på sin Konungs tapperhet och sin egen, oaktadt så månge svårigheter af en lång resa och månge fiender i wägen[1]: Odoaker, som då med sine Heruler eller Hulme-Ruger intagit Italien och ihiälslagit dess sidste Kejsare Augustulus, hade fådt kunskap om detta tåg och derföre emot Östgötarne upviklat sine Bundsförvanter Gepiderne och Bulgarerne: De förre under sin Konung Thras-Ulf[2] och de senare under Bose[3] giorde wäl manligt motstånd; men begge blefvo öfverwundne och Theoderik, sedan han fåfängt sökt få skiepp, at fara gent öfver Adriatiska hafvet, drog hela land-wägen omkring, brytandes in i Italien A. 489. Den tapre Odoaker mötte honom ej långt från Aquileya och blef med hela sin krigshär slagen: samma olycka hände honom strax derefter wid Verona hvarpå han inneslöt sig i Ravenna; men Theoderik slog hans troppar öfveralt, i synnerhet då de giorde utfall under en tre åhra belägring, til dess han intog Staden och lät ihiälslå Odoaker[4] med dess Son och förnämste

  1. J. Cochl. Vit. Theod. c. 4.
  2. Blondus och Sabellicus kalla honom Straphilias och Paul. Diaconus Thrasillas.
  3. Denne kallas eljest Busari och Busa. v. J. Cochl. L. c. Paul. Diacon. &c.
  4. Någre mena, at han ihielslog Odoaker med egen hand. v. Le Pere Dan. Hist. de Fr. T. 1. p. 23. någre lasta denna hans gerning, efter han då stod i aftal med Odoaker om fred, och någre undskylla honom efter denne Herulen skall hafva giordt sig misstänkt för bedrägeri. v. J. Cochl. L. c. c. 5. p. 45.