Höfvidsmän[1] A. 492. derigenom war nu Theoderiks upsåt fullbordadt: Han lät i Götisk dräkt och med krona på hufvudet utropa sig för Konung öfver hela Italien[2] A. 493.
13. Denne Prints är med rätta kallad Stor: Han war i sin tid ej allena en Styrka för alle Götiske throner, utan ock et Efterdöme för alle Konungar: All den belefvenhet, alt det wett, som den tiden småningom fick insteg wid Hofven i Frankrike, Spanien, Burgundien och annorstäds, kom endast från hans, genom det omgänge, som med honom söktes och den wördnad, som alle för honom buro[3]: hans gamle landsmän och släktingar i Scandien, som hörde hans rykte, sökte til honom och gufvo sig i hans tienst, kallandes Italien efter hans Amaliska ätt Amlunga-land[4], hvilket namn de yppersta Hus: Hans Drotning war Audofleda, Konung Clouis i Frankrike Syster: en sin Doter gifte han åt Alarik Wästgötarnes Konung i Frankrike, en annan åt Sigmund, Konung i Burgundien, sin Syster Amalfrid åt Thras-Amund, Wandalernes Konung, och hennes Doter Amalberga åt Hermanfred, Konung i Thuringen[5]. När han inge fiender mer hade at rädas; ty han war segersam ehvart han wände sina wapn[6], lämpade han alla sina tankar och all sin makt på sit lands nytta och prydnad. Fastän har war Arian, beviste han dock Romerska kyrkan mycken godhet[7] och hans myndighet war i det Andeliga så stor, at han dömde emellan Laurentius och Symmachus, när de täflade om Påfvestolen A. 498. Han befläckade dock slutet af sin Regering med den berömlige Boëthii
- ↑ Cassiodor. de Consulib. Blondus. L. 4. Paul. Diac. Sabellic. Procop. &c. ap. Cochl. Vit. Theod. c. 5.
- ↑ Jorn. c. 56.
- ↑ La Pere Dan. Hist. de France. T. 1. p. 23. 24.
- ↑ Peringsch. in Vit. Theodor. p. 239.
- ↑ Cassiod. Epist. & Chron. Sigon. de R. Ital. Baron. in Annal. Cochlæi Vit. Theod. La Pere Dan. L. c. &c.
- ↑ cfr. Le Pere Dan. L. c. p. 43. 46. 62.
- ↑ J. B. Bossuet. Disc. sur l'Hist. Univ. P. 1. p. 114.
