Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/358

Den här sidan har korrekturlästs

hans Efterträdare, lät slå honom ihiäl. Witig war en stor krigsman: Han belägrade Belisar i Rom A. 537. då på båda sidor brukades alt hvad krigskonsten intil den tiden kunnat åstadkomma: Han måste uphäfva belägringen; men intog derpå Milan: dock blef han af Belisar belägrad och fången i Ravenna A. 539. hvarifrån han fördes til Constantinopel och slutade der sin tid i Rådshedren^[1]. Med Ostgötske Konungarne i Italien war sedan ej stort bewändt, undantagandes med Totilas^[2] och den sidste Thejas Fridigerns-son, en märkelig Höfding, som blef öfvervunnen af Kejsar Justinians Ståthållare Narses^[3] och dog som en hiälte i en drabbning ej långt från bärget Vesuvius A. 552. Största Ostgötska krigsmakten bestod då af tusend Man^[4], hvarmed en käck Höfding Ind-Ulf kastade sig in i Pavia och begärte Frankrikes hiälp^[5]; men Theoderiks Thron

↑ Hans Drotning Metha-Sventa war Adalriks Syster: hon blef sedan Kejsar Justinians Svägerska; ty hon fick hans broder Germanus. cfr. Er. Benz. Coll. H. P. c. 1. §. 14.
↑ Hos Totilas skall en Spiutr hafva warit Krigs-Anförare, en Märkelig Man, född i Sörmanland, hvarifrån han rest sine gamle landsmän til hiälp och der ännu hans Runsten fins i Tiula-Sokn, uprest af hans Son Alrik Sigridson. v. Peringsch. ad Vit. Theod. p. 475.
↑ Merula. Descr. Ital. p. 94.
↑ Någre flockar lågo likväl her och der i städerne. Aligern, Theyas broder, som så wisst och starkt kunde skiuta med boga, försvarade Cumes i Campanien temmeligen länge, så at Narses måste uphäfva belägringen; men änteligen gaf Aligern honom stads-nycklarne A. 553. Aligern inlade sedan stor ähra i Casselinska slaget A. 555. v. Le Pere Dan. H. de Fr. T. 1. p. 117.
↑ Fransoserne kommo ock til undsättning under Bucelins och Leutharis anförande, men Narses slog dem wid Rimini A. 554. och sedan i den ryktbara slaktningen wid Casselin A. 555, der Gallerne stälte sin slakt-ordning på Götiska sättet i pyramid eller Svinhufvud (v. supr. c. 8. §. 16.). Efter dessa nederlag föll alt i Italien til Narses (v. Le Pere Dan. H. de Fr. T. 1. p. 126. &c): En enda Barbar, Ragnar, kastade sig med 700 Göter in i en fast ort Campsas och höll ut någre månaders belägring, men blef dock wunnen och dräpen, sedan han efter Narses skutit mistom sin pil, hvarmed han war mycket färdig.

[1] Hans Drotning Metha-Sventa war Adalriks Syster: hon blef sedan Kejsar Justinians Svägerska; ty hon fick hans broder Germanus. cfr. Er. Benz. Coll. H. P. c. 1. §. 14.

[2] Hos Totilas skall en Spiutr hafva warit Krigs-Anförare, en Märkelig Man, född i Sörmanland, hvarifrån han rest sine gamle landsmän til hiälp och der ännu hans Runsten fins i Tiula-Sokn, uprest af hans Son Alrik Sigridson. v. Peringsch. ad Vit. Theod. p. 475.

[3] Merula. Descr. Ital. p. 94.

[4] Någre flockar lågo likväl her och der i städerne. Aligern, Theyas broder, som så wisst och starkt kunde skiuta med boga, försvarade Cumes i Campanien temmeligen länge, så at Narses måste uphäfva belägringen; men änteligen gaf Aligern honom stads-nycklarne A. 553. Aligern inlade sedan stor ähra i Casselinska slaget A. 555. v. Le Pere Dan. H. de Fr. T. 1. p. 117.

[5] Fransoserne kommo ock til undsättning under Bucelins och Leutharis anförande, men Narses slog dem wid Rimini A. 554. och sedan i den ryktbara slaktningen wid Casselin A. 555, der Gallerne stälte sin slakt-ordning på Götiska sättet i pyramid eller Svinhufvud (v. supr. c. 8. §. 16.). Efter dessa nederlag föll alt i Italien til Narses (v. Le Pere Dan. H. de Fr. T. 1. p. 126. &c): En enda Barbar, Ragnar, kastade sig med 700 Göter in i en fast ort Campsas och höll ut någre månaders belägring, men blef dock wunnen och dräpen, sedan han efter Narses skutit mistom sin pil, hvarmed han war mycket färdig.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]