Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/358

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

hans Efterträdare, lät slå honom ihiäl. Witig war en stor krigsman: Han belägrade Belisar i Rom A. 537. då på båda sidor brukades alt hvad krigskonsten intil den tiden kunnat åstadkomma: Han måste uphäfva belägringen; men intog derpå Milan: dock blef han af Belisar belägrad och fången i Ravenna A. 539. hvarifrån han fördes til Constantinopel och slutade der sin tid i Rådshedren[1]. Med Ostgötske Konungarne i Italien war sedan ej stort bewändt, undantagandes med Totilas[2] och den sidste Thejas Fridigerns-son, en märkelig Höfding, som blef öfvervunnen af Kejsar Justinians Ståthållare Narses[3] och dog som en hiälte i en drabbning ej långt från bärget Vesuvius A. 552. Största Ostgötska krigsmakten bestod då af tusend Man[4], hvarmed en käck Höfding Ind-Ulf kastade sig in i Pavia och begärte Frankrikes hiälp[5]; men Theoderiks Thron

  1. ↑ Hans Drotning Metha-Sventa war Adalriks Syster: hon blef sedan Kejsar Justinians Svägerska; ty hon fick hans broder Germanus. cfr. Er. Benz. Coll. H. P. c. 1. §. 14.
  2. ↑ Hos Totilas skall en Spiutr hafva warit Krigs-Anförare, en Märkelig Man, född i Sörmanland, hvarifrån han rest sine gamle landsmän til hiälp och der ännu hans Runsten fins i Tiula-Sokn, uprest af hans Son Alrik Sigridson. v. Peringsch. ad Vit. Theod. p. 475.
  3. ↑ Merula. Descr. Ital. p. 94.
  4. ↑ Någre flockar lågo likväl her och der i städerne. Aligern, Theyas broder, som så wisst och starkt kunde skiuta med boga, försvarade Cumes i Campanien temmeligen länge, så at Narses måste uphäfva belägringen; men änteligen gaf Aligern honom stads-nycklarne A. 553. Aligern inlade sedan stor ähra i Casselinska slaget A. 555. v. Le Pere Dan. H. de Fr. T. 1. p. 117.
  5. ↑ Fransoserne kommo ock til undsättning under Bucelins och Leutharis anförande, men Narses slog dem wid Rimini A. 554. och sedan i den ryktbara slaktningen wid Casselin A. 555, der Gallerne stälte sin slakt-ordning på Götiska sättet i pyramid eller Svinhufvud (v. supr. c. 8. §. 16.). Efter dessa nederlag föll alt i Italien til Narses (v. Le Pere Dan. H. de Fr. T. 1. p. 126. &c): En enda Barbar, Ragnar, kastade sig med 700 Göter in i en fast ort Campsas och höll ut någre månaders belägring, men blef dock wunnen och dräpen, sedan han efter Narses skutit mistom sin pil, hvarmed han war mycket färdig.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Svea_Rikes_historia._Första_delen_1747.djvu/358&oldid=426734”