af den nedsatte sig i Pannonien[1] och bodde der i aderton åhr; men med Kejsar Gratian giorde nu hele svärmen fred A. 380.
16. Samma framgång hade de ej under den Store Kejsar Theodosius, som sedan delte Romerska Riket mellan sine begge Söner: Han kufvade Westgötarne med sådan makt och tillika med sådan mildhet, at de efter sin Konung Adalriks död A. 381, utan til at wälja någon annan i stället, gufvo sig aldeles under denne Kejsare, så länge han lefde: Han tog ock månge af dem i sin sold til Wäringar A. 382[2]; men tolf åhr derefter walde de sig sin egen Konung: Det war Alarik af Baltiska släkten, som sedan är kallad den Store: Han tykte sig ej anstå at lefva under främmande wälde, utan hellre, at söka sit eget rike[3]: Bröt derföre in i Macedonien och Thessalien, förstörandes alt i Grækeland in til sielfva Athen. Et sådant framfarande hindrade icke, at ju månge af desse Westgötar woro gode Catholiquer[4], som kan dömas af åtskillige Kyrko-Fäders witnesbörd[5] och i synnerhet deraf, at S. Chrysostomus, en stor fiende mot Arianska Läran, blef wid denna tid anliten, at wiga dem en
- ↑ Prudent. contra Symmach. p. 714. Jorn. c. 27. Eunap. in excerpt. Legat. p. 20. Zofim. L. 4. p. 758.
- ↑ Sozomen. Hist. Eccl. L. 7. c. 4. & Corps Dipl. L. c.
- ↑ Zofim. L. 5. p. 783. &c.
- ↑ En Göte Sabas hade ock en tid förut eller A. 371. blifvit dränkt som Martyr under Modesti och Arinthei Borgmästerskap (v. Sura. T. 2. p. 635. Örnhielm. Hist. Eccl. p. 2.); men deraf kan dock ej dömas om hela folkeslaget. Märkeligt är, at et Götiskt ordesätt Sihora Armen kommit i bruk i gamla Christna kyrkan (v. Augustin. Epist. 176.) Sihora är det samma som Sera, Sira, Sigur eller Herre, hvilket än brukas i Engelskan och Franskan: Armen will säja arme sig eller förbarme sig, så at sihora armen betyder Domine Miserere.
- ↑ Ambros. Comm. in Ev. Luc. L. 1. p. 26. Hieronym. Epist. 27. ad Lætam: circa A. 398. &c.
