Hoppa till innehållet

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/371

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Niord blef sotdöd wid pass A. C. 200. och lät på sit yttersta märka sig med Geirs-udd[1], med spiut, svärd eller yx, at derigenom wara Gudarne behagelig[2]: hans aska menas wara begrafven i en stor kulle i Norsunda sokn i Upland, som än kallas Niords eller Nores Hög[3]: men hon må giöma sig hvar man wil, så mister hon dock ej den hedren, at hafva blifvit ledsagad til sit hvilorum af Menighetens tårar[4].

3. Den goda och lyckeliga Tiden warade ännu och äfven föröktes under Niords Son[5] Yngue den andre, som fick det Guda-namnet Frey[6] eller Frode[7], hvilket betydde en klar Himmel, god wäderlek och ymnig åhrswäxt. Denna Yngue war en förnuftig, mild och rättwis Höfding: Hela Scandinavien hade i hans tid, at fägna sig af ro,

  1. cfr. Sturl. L. c.
  2. v. supr. c. 4. §. 23.
  3. Peringsch. Ättart. Tab. 2. p. 8.
  4. Sturl. L. c.
  5. Sturl. Yngl. S. c. 12.
  6. v. supr. c. 5. §. 11.
  7. Frey och Frode är et och samma namn. v. Ol. Petr. Chron. MS. Peringsch. Ättart. p. 9. Wid samma tid skall ock en Frode hafwa regerat i Dannemark, så at man wäl warit i owisshet, af hvilkendera Frode-freden fådt namn; men man kan i detta mål trygga sig wid Sturlesons berättelse (Yngl. S. c. 12.). Kan ock hända, at det ingen annan warit, än den Svenske Frode, som äfven blifvit wördad i Dannemark; ty Ynglingar och Skiöldungar woro ännu så godt som samma hus. Åtskillige Lärde hafva jämkat denne Frode öfver 200 åhr tilbaka eller til wår Frälsares födelses tid, då en sådan fred regerade ej allena öfver Norden, utan öfver hela werlden; men det passar sig ej med en rätt tide-räkning: Man wet ej heller någon ofred af i Norden, när den hugnerika Födelsen skiedde: I Tyskland war wäl ej särdeles fredligt, i synnerhet kort derefter, för Vari Legioner (v. supr. c. 4. §. 1.). Men så war dock Jani Tempels dörr tilsluten i Rom.