Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/413

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

han skulle wara som Förmyndare[1]: Sin hofhållning och sina gycklerier hade han egenteligen wid Sigtuna, hvaraf han förmodeligen är kallad Sigar-Konung. Hagbard[2] eller Habor Amundson[3], en Prints från Norige[4], skall hafva älskat hans wackra Doter Signild och wunnit hennes hierta, kan hända med förlust af hennes ähra[5]; men blifvit af denne Svärfader så omenskeligen bemött, at han i ställe för bröllop måst dö i en galge wid Sigtuna, hvilket gådt Signild så til sinnes, at hon sielf afhändt sig lifwet. Detta Sorgespel är på åtskilliga sätt berättadt och med wisor besungit; man har ock sagt, at det skiedt i Dannemark[6]; men det må wara händt på hvad sätt eller ställe man wil, så är det säkert, at Habors Broder Hake eller Håkan[7] kort derpå besökte Hugleik, at utkräfja en fulkomlig hämd.

  1. ↑ Ari Prästs Ättarboge och Langfedga-tal, samt Noriges upfindelse och flera gamla Handlingar gå honom aldeles förbi; men Sturleson och någre med honom hafva för ofvannämde orsak skull infört honom i Konungalängden.
  2. ↑ Sturl. L. c.
  3. ↑ cfr. Sax. Gr. L. 7. p. 119.
  4. ↑ Lyschand. Geneal. R. Dan. p. 158. ap. J. Wallin. Sigtun. St. & Cad. Ær. 1. cfr. Torf. Ser. R. Dan. p. 277.
  5. ↑ cfr. Hvidfeldt. Chron. Dan. p. 12.
  6. ↑ Wormius (in Literat. Dan.) brukar mycket hårda ord mot Messenius för det han satt denna händelse wid Sigtuna, säjandes liksom Hvidfeldt (Dan. Chron. p. 12.) och flere Danske, at det skiedt på Seland wid Ringstad, der K. Sigar skall hafva haft sin boning Sigerstad på en ort kallad Waldbrynde; men om Hake hämnat sin Broders död (v. And. Spol. M. Hist. cfr. Hvidfeldt L. c.), när han slog Hugleik (Sturl. Yngl. S. c. 25.); så är saken klar nog: dessutan finnas wid Sigtuna olika mycket flera gamla tekn och bewis af denna händelse, än i Dannemark (v. G. Wallin. Sigt. St. & Cad. Æt. 1.): Der är Habors galge, Signilds hög, Signils bärg &c. &c. I Halland wid Asige ej långt från Falkenbärg är också tekn och namn af denna sak, som ock Hvidfeldt (L. c. ) anförer: händelsen har blifvit så ryktbar, at hon delt sina minningsmärken på flera orter.
  7. ↑ Sturl. L. c. cfr. Ar. Hwidfeldt. L. c. Sax. Gr. L. 7. p. 119. & Laur. Petr. Neric. in Mess. Sveop. p. 12.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Svea_Rikes_historia._Första_delen_1747.djvu/413&oldid=426812”