Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/435

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

kom med en flotta up i Mälaren: Östen[1] Adilsson, Öfver-Konung i Upsala, war då på Lof-öen strax wid Stockholm[2] och hade för sig låtit tilreda Gästebud: der kom Sölve oförwarandes öfver honom om natten, kringhwärfde huset och brände honom inne med alt hans folk[3] wid pass A. 700. Derefter drog denne Siöröfvare til Sigtuna och påstod, at Inwånarne skulle antaga honom til Konung; men de nekade och försvarade sig manligen i ellova dagar: Änteligen måste de gifva sig och Sölve lät sig för deras Konung utropa; men dermed war han ej erkänd för Svensk Öfver-Konung i Upsala: Sedan han en tid i Sigtuna regerat, togo de Svenske, som woro öme om sin Frihet, lägenheten i akt och ihielslogo denne Inkräktare, då han mente sig wara som säkrast om sit wälde[4].

10. Imedlertid hade Svea-rike eller Upsala-Öde lagligen blifvit tildömdt Ynguar Östenson, en stor Krigs-hiälte[5], som nu begynte försvara sit på alla kuster anfäktade land och hålla hafvet rent från Näs-Konungar och Siöröfvare: först stälte han sin upmärksamhet på Danska sidan, der Mångrådigheten under åtskillige Små Herrar nu tagit öfverhand[6],

  1. Denne Östen är af Joh. Magn. &c. oförskylt kallad Illråde och således ihopblandad med Norske Tyrannen Eisten Illråde, om hvilken på annat ställe. cfr. J. Wild. ad Puff. c. 10. p. 185. Man har ock tillagt, at Östen warit så grym, at uttvinga skatter, så at folket efter hans död af bitterhet kastat hans aska i Nyköpings åå. v. A. Spol. MS. Hist.
  2. På denna Öö ligger nu Kungeliga Slottet Drotningholm.
  3. Sturl. L. c. c. 35.
  4. Sturl. L. c.
  5. Sturl. L. c. c. 36.
  6. J. Wild. ad Puffend. c. 10. p. 186.