Den här sidan har korrekturlästs
minnings-märke ännu kan ses i Sörmanland och Årdala-Sokn wid Stäringe Sätesgård[1].
11. En af Ynguars Söner fölgde honom på detta tåg och fortsatte kriget efter hans död, tagandes sedan Holmgårdska Riket i evärdelig besittning[2], hvilket ej lär hafva skiedt utan blodsutgiutelse[3], som kan dömas af åtskilliga tekn dertil i wåra Sten-Krönikor[4]. Denne Prints blef på den orten Christen, hvaraf han kallades Skira eller den Döpte[5]:
- ↑ Innehållet af denne Runsten är följande: Germund och Anund och Otamer läto rista Stenen efter sin Broder Byrsten, som war Österut med Ynguar, en snäll och tapper dräng, Offe Jarls Son. v. Peringsch. Ättart. p. 27.
- ↑ Peringsch. Ättart. Tab. 2. p. 27. cfr. Petrej. Chron. Moscov. P. 1.
- ↑ Petrejus i sin Ryska Krönika förer til A. C. 752. en mäktig Svensk Prints, som underlade sig Holmgårdska Riket, hvilket ingen annan kan wara än Skira Ynguarson: Han kallar honom Rörik; men den Svenske Rörik, som underlade sig Ryssland och framdeles skall omtalas, kom wäl 180 åhr senare til werlden.
- ↑ Man läser på en Runsten i Sörmanland och Rönö-Härad på Esta-bärget i Säterstad-sokn om en Sigvid, som föll i Holmgård och war Skeidar-wisi, Skieps-Visir eller Ammiral med Skira: at en undsättningskrigshär kom från Sverige till Skira efter Ynguars död, kan dömas af Simele-stenen i Frökind i Wästergötland, uprest åt Esbiörn och Jule af deras Svåger Gulle, som talar om undsättnings-folket österut. Udby-stenen i Nertuna-sokn i Upland talar ock om en Asgöte, som war Wisir eller Fält-Herre österut. Alt detta kommer öfverens med Ynguars och Skiras bedrifter, fast det äfven kan passa sig med något senare tider.
- ↑ Skirad är det samma som Renad: Äfvenså betydde Stenkel, en som war döpt, af Stånka. Det är sant, at de gamle Hedniske Scandianer hade, et slags döpelse i watn, så at detta ej borde dem så främmande förekomma (v. supr. c. 6. §. 22.); men deras skiedde strax wid födslen och de som blefvo Christne döptes, skirades och stänktes i manlige åldren med hel annan uplysning.
