Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/485

Den här sidan har korrekturlästs

Desse fingo wäl besittia wissa orter under Lähns rätt, liksom ock åtskillige deras likar under det samma fingo jemte sina ärfda Odal orubbade behålla sina förra Jarlsdömen; men de woro dock ej annat, än Konungens ämbetsmän^[1]. Jarlar giordes wid Hofvet på sådant sätt: En af Konungens ypperste Män höll först et tal: sedan steg Konungen up, gaf Personen Jarls-namn, med förmaning och önskan, at han tilbörligen måtte giöra sit ämbete, tog honom wid handen och satte honom i hans Jarle-säte, fästandes först et Svärd vid hans bälte, sedan en Sköld om hans hals och sidst en Hiälm på hans hufvud,^[2] hvarmed han ock gaf honom en fahna i handen, alt med några ords tilläggande wid hvartdera angående hans plikt och myndighet: Jarlen gick derpå fram til Högsätet, der Konungen åter satt sig, och aflade i hans sköte sin Ed, at wara honom lydig och trogen^[3]. En Jarl^[4] hade likså i

↑ cfr. J. Wild. Hist. Pragm. c. 3. §. 5. &c. it. Not. ad. Puffend. c. 12. p. 214.
↑ cfr. Sturl. T. 1. de Har. Hars. c. 7. p. 79. it. T. 2. p. 29.
↑ Is. Perm. Olivecr. Diatr. de Dign. Comit. Ups. 1706.
↑ En Earl betyder i Engeland en Counte eller Grefve (cfr. J. Wild. ad Puff. c. 12. p. 215.). Så hafva ock Jarl, Comes och Grefve i Sverige blifvit hopblandade, til ex. Erengisle Jarl af Orkenöyar kallar sig Järl och Grefva i sit bref af Wadstena A. 1380. Men så är dock emellan wårt nu brukeliga Grefve-namn och de gamles Jarl mycken olikhet. Edda giör äfven Jarl och Skatt-Konung til alt Et. (v. P. 2. Kallmanna-Kenning i Kongaheiti.) Det Latinska Comes Principis, Gomes, Augusti (Printesens medföljare) är mycket gammalt. v. Spartian. in Vit. Hadr. Cæf. Lamprid. in Vit. Alex. Imp. Sulp. Sev. p. 485. Ed. Horn. Du Fresne Gloss. &c. 6c. Konung Theoderik den Store i Italien satte en Osur til Jarl öfver Dalmatien &c. som kallas Comes hos Cassiodor. L. 2. Variar. Ep. 15. it. L. 9. Ep. 8. Man skulle tro, at detta Comes är likså wäl Götiskt och Germaniskt som Latinskt: Gume, Gome, Gam will på det språket säja en hederlig följeslagare. til ex. Brud-Gume, Germ. Brauti-Gam (Brudens Ledare.). Det är först kommit af Gumal, Gammal. (v. supr. c. 4. §. 11. in not.), så at Jarl och Comes och Grefve hafva enahanda ursprång. v. supr. c. 7. §. 21. in not.

[1] r. J. Wild. Hist. Pragm. c. 3. §. 5. &c. it. Not. ad. Puffend. c. 12. p. 214.

[2] r. Sturl. T. 1. de Har. Hars. c. 7. p. 79. it. T. 2. p. 29.

[3] Is. Perm. Olivecr. Diatr. de Dign. Comit. Ups. 1706.

[4] En Earl betyder i Engeland en Counte eller Grefve (cfr. J. Wild. ad Puff. c. 12. p. 215.). Så hafva ock Jarl, Comes och Grefve i Sverige blifvit hopblandade, til ex. Erengisle Jarl af Orkenöyar kallar sig Järl och Grefva i sit bref af Wadstena A. 1380. Men så är dock emellan wårt nu brukeliga Grefve-namn och de gamles Jarl mycken olikhet. Edda giör äfven Jarl och Skatt-Konung til alt Et. (v. P. 2. Kallmanna-Kenning i Kongaheiti.) Det Latinska Comes Principis, Gomes, Augusti (Printesens medföljare) är mycket gammalt. v. Spartian. in Vit. Hadr. Cæf. Lamprid. in Vit. Alex. Imp. Sulp. Sev. p. 485. Ed. Horn. Du Fresne Gloss. &c. 6c. Konung Theoderik den Store i Italien satte en Osur til Jarl öfver Dalmatien &c. som kallas Comes hos Cassiodor. L. 2. Variar. Ep. 15. it. L. 9. Ep. 8. Man skulle tro, at detta Comes är likså wäl Götiskt och Germaniskt som Latinskt: Gume, Gome, Gam will på det språket säja en hederlig följeslagare. til ex. Brud-Gume, Germ. Brauti-Gam (Brudens Ledare.). Det är först kommit af Gumal, Gammal. (v. supr. c. 4. §. 11. in not.), så at Jarl och Comes och Grefve hafva enahanda ursprång. v. supr. c. 7. §. 21. in not.

[1]

[2]

[3]

[4]