Hoppa till innehållet

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/502

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Syster war Moder åt Håkan Ingialdson, som är kallad Ring[1], hvilken således war Ifvar Widfamnes tredie Arfvinge och wid hans död redan öfver 20. åhr gammal; men hans styrka war mycket mindre, än hans fränders: Half-bröderne Harald Hildetand och Randver blefvo strax efter Morfadrens död af Konung Radbard i Holmgård utrustade at taga deras Arfländer i besittning: Harald seglade först til Seland, som utan gensäjelse gick honom til handa, och sedan til Götaland och Sverige, der han och hans Broder Randver blefvo Sam-Konungar[2]. Randver hade til Svenska Kronan en dubbel rättighet: först war han, som nu sagt är, Ifvar Widfamnes Doterson och sedan Upsala-Konungens Inguar den Stores[3] Sonesons Son, härstammandes således på Svärd-sidan af gamla Ynglinga-Ätten, som warit dem Svenskom så kär och helig.

13. Harald försummade ingen ting, at försiktigt begynna sin Regering och giöra henne allom behagelig: I Södermanland och Östergötland satte han til sin Skatt-Konung Heraud, en Son af Hiorvard Ylfing, som för detta är omtalad[4], hvilken ock på

  1. Ring war et namn, som fordom gerna tillades Konungar och Höfdingar, förmodeligen efter de upbådade folket til Tings och Rings (v. supr. c. 7. §. 3. in not.), efter de i Ringen blefvo walde och uphögde, i Ringen hade mäst at säja och stundom ensamme betydde så mycket som hela Ringen: Eller ock efter sådane Män gerna buro store Ringar af guld omkring armarne. Detta namn är ock mycket hopblandadt med Erik, som på sit ställe skall sägas.
  2. cfr. J. Wild. ad Puffend. c. 14. p. 236.
  3. v. supr. c. 10. §. 13. &c.
  4. v. supr. c. 14. §. 19.