sedan efterträdde honom i Regeringen; men Upsala eller Svea-Rikes styrsel lämnade han imedlertid gerna på Belis skuldror; ty han hade sielf widlyftigare giöromål: Det war i den röriga och osäkra tiden de Svenske Öfver-Konungars Sed, at anförtro Riksstyrelsen åt Med-Regenterne, emedan de sielfve merendels lågo på sina här-skiepp och bewakade alla siö-kanter, til at så mycket bättre och närmare til hands hålla både fiender och Undersåtare i wördnad[1].
22. Först seglade Sigurd med sin Flotta til Engeland, at tilägna sig Northumberland efter sine företrädare; men der hade nu en Ingiald af Wessexiska huset under krigsbullren och Konunga-wäxlingen i Norden satt sig på Thronen[2]: Denne mötte Sigurd med en Här; men blef tillika med sin Son Ubbe på platsen, så at Svenske Konungen nu skipade om detta land som sin rätte ägendom; Han satte deröfver til Under-Konung en gammal Släkting Olof Henriks-Son[3], som war Syskling med hans Farmoder Öda den Grundrika; men herwid stadnade förmodeligen ej et så lyckeligt tåg: efter all liknelse hade Sigurd nu en längre resa för sig, åtminstone på försök och til at se sig före; ty wid
