Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/528

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Drotnings kläder, utan ock sin hand, hvilken hon dock ej emottog, utan med wilkor, at alt på anständigt sätt skulle gå för sig och bröllopet firas på et af Konungens hufvudsäten, sedan hon blifvit ditförd med tilbörlig heder[1]. Men denna Drotning aflade Ragnar fem Söner Ifvar Benlös[2], Biörn Jernsida[3], Hvitserk[4], Rognwald och Sigurd Orm-öga[5].

3. Under dessa Ragnars resor satt hans Sam-Konung Eisten Beli ständigt på Upsala-Thron: Efter all liknelse och tideräkning är det hos honom, som Kejsar Ludvig den Fromme, til äfventyrs för freden skull emellan beggederas Fäder[6], låtit de Christne Lärare i kraft af Akeniska Beslutet[7] anmäla sina heliga upsåt, at omwända Sverige från dess Hedniska mörker: Första anledningen til en sådan beskickning kom ifrån Sverige: Hos Kejsaren woro Svenska Sändebud, antingen från Beli eller från det lilla Hofvet på Alsnö[8], utan tvifvel angående närmare förtroende i de då tvifvelaktiga omständigheter: Man berättade då bland annat, at en stor del af Folket i Sverige war hågad för Christna

  1. Ragn. Lodbr. S. c. 5.
  2. Denne troddes i barndomen hafva bara brusk i ställe för ben i kroppen; ty kallades han Benlös (v. Ragn. Lodbr. S. c. 6.); men hade wackert ansikte och ganska stort wett. Han åkte gemenligen på bår för matthet skull; men han war som en Fader för sine Bröder.
  3. Så kallad af sin Järn-klädning.
  4. Äfvenwäl så kallad af sin Pansar-Skiorta; men hvad eljest hans rätta namn warit, är obekant.
  5. Han hade et märke, liksom en Orm, omkring ögat, hvilket redan hans Moder spådde om, innan han föddes (Ragn. Lodbr. Sag. c. 8.)
  6. v. supr. c. 15. §. 15.
  7. v. supr. c. 15. §. 23.
  8. v. supr. c. 15. §. 13.