aflade med henne Sönerne Eric och Agnar[1]. Dermed förknippade han hennes Arf-länder ännu närmare med sina egna, fast det syns af en Seger, som han skall hafva wunnit wid Witarby i Skåne[2], at det ej skiedt utan någre uproriskes nederlag; men Thora dog, då de föga mer än tu åhr lefvat tilsamman wid pass A. 830.
2. I Norige och Alfhem eller Wiken hade Ragnar efter sin Fader och Morfader många Arfvegods och Skattländer: Då han nu i början af sin regering och äfven af sit änklingestånd besåg dessa orter[3], kom han af en händelse til at der få en ny maka: Hans folk hade stigit til lands, at taga förfriskning och i en enstaka gård, kallad Spangarhed, hos en gammal hustru fådt se en så skiön flicka, at man wid återkomsten til skeppet ej nog kunde berömma henne för Ragnar: Man tyckte sig her röja något öfver wanligheten; men Ragnar påstod deremot, at hon omöjeligen kunde jemföras med hans afledna Thora, hvilken han ännu sörgde: Imedlertid lät han skicka efter Aslög: så hette denna obekanta, som ej annat kallade sig än Kråka, efter hon i denna sin bondelefnad tyckte sig wara svart och solbränd. Så snart Konungen fick se henne, blef han aldeles betagen; men ej mindre af hennes wett, än af hennes fägring: Han gaf henne då ej allena sin förra
- ↑ Ragn. Lodbr. Sag. c. 3.
- ↑ v. supr. c. 4. §. 14. in not. cfr. Sax. Gr. L. 9. p. 152.
- ↑ Ragn. Lodbr. S. c. 4.
