Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/532

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Konungen hederligen affärdad med brev[1] til Kejsaren A. 830[2]; men som Läran hvarken af denne Konung sielf eller af Öfver-Konungen i Alshärjar-Ting war antagen, så kunde en så god begynnelse ej anses för annat, än en liten gnista deraf, som ännu mer behöfde upeldas.

5. Ragnar Lodbrok sväfvade emedlertid kring alla Haf och brydde sig hvarken om kyrkor eller predikningar: Han rensade Östersiön från Siöröfvare med hvilka han slogs i Hälsinge-skiären, wid Bornholm, i Öresund[3] och på åtskilliga ställen: Han besökte Wästerhafvet kring Orkenöjar, Söderöjar, Skottland och Irland, sköflandes äfven på Flanderska kusterne[4]: Han öfverwann på slika tåg en Heröd Jarl, en Näs-Konung Rafn, en Herthiof, en Konung Marstan[5] och flere; men alt sådant kunde ej kallas krig. De Northumberska Sakerne hade redan i Sigurd Rings tid kommit i någon oreda[6] och nu mäst undandragit sig Nordens Herrawälde: Ragnar for derföre til Engeland med en flotta af

  1. At dessa bref warit med Runor skrifne, är för detta anmärkt. v. supr. c. 8. §. 3.
  2. Til belöning för denna resa blef Anscharius af Kejsaren och Påfven Gregorius 4. förordnad til Ärke-Biskop i Hamburg och Påfvens Legat i Norden A. 831. Hans fullmakt dat. A. 834. innehåller, at han warit Legat i Sverige, Dannemark, Norige, Faröjarne, Grönland, Hälsingeland, Island, Skrid-Finland, Slavonien och hos alla så wäl Norra som Östra folkeslag, af hvad namn de wara måtte. v. Privil. Archi-Eccl. Hammaburg. Till Annex fick han Biskopsdömet Turholt (Tournehout.) i Flanden. v. Rembert. c. 11. p. 12. c. 30. p. 3.
  3. Ragn. Lodbr. Biarkamal. Stroph. 2. 4. 9.
  4. R. Lodbr. Biarkam. Str. 10. 15. 16.
  5. Biarkam. Str. 5. 6. 15. 16.
  6. v. supr. c. 15. §. 23.