mer olja i elden: Ragnar landsteg wid Portland, slog en Gref Edelm och strax derpå en Gref Hebert, lämnandes blodiga fiät i Kent, Middelsex, wid Lindisören, i Deira, eller wid Ireby i den sedan länge omtalte Skioldunga-striden[1] och på åtskilliga flera ställen[2]. Konung Etelwolph ryckte wäl sielf emot desse faselige fiender, hvilkas hufvudflotta af trettiofem skiepp satte sig på kusten af Wessex; men led et stort nederlag i slaget wid Charmout A. 840.[3]. Då fann Ragnar intet motstånd: Nordiske krigs-Smaken war icke denna tiden så mycket, at fästa sig på underkufvade orter som, at plundra: Nya länder behöfde ej heller Ragnar: han hade flera, än han kunde styra: Han förde derföre från Engeland store rikedomar[4] och kunde nu hafva nögdt sig med sine Segrar; men han war ej född til hvila: Fadrens anslag mot Romerska Riket och Franska Monarkien[5] woro ännu icke i Sonen utslocknade.
11. På Franska kusterne lär wäl Ragnar sina skiepp wisa sig A. 842: De ingingo i Seine-strömmen, öfverrumplade och sköflade Roüen samt många kloster deromkring och lastade sig med ganska rikt byte[6]: Han kom wäl ock mycket alvarsamt tilbaka så wäl på Flanderska som Aquitanska stranderne A. 844, då hans fartyg lupo in i Garonnen
- ↑ Somnerus (in Gloss. Script. Angl. Vet.) drager detta namn af Engelske floden Skalden; men det tycks wara kommit af den gamle Danske Skioldunga-Släkten, af hvilken Ragnar ärft Dannemark och af hvilken åtskillige Höfdingar warit, som nu utan tvifvel fäktat under hans baner.
- ↑ Biarkamal. Stroph. 20. Rap. Thoyr. Hist d'Anglet. L. 1. p. 285. cfr. J. Wild. L. c. c. 15. p. 282.
- ↑ Rap. Thoyr. L. c.
- ↑ cfr. Le Pere Dan. H. de Fr. T. 2. p. 33.
- ↑ v. supr. c. 15. §. 24. 25.
- ↑ Annal. Bertin. & Le P. Dan. L. c. T. 2. p. 14. cfr. Chron. Tuvonens. ad A. 841.
